Sedan i våras krävs inte längre 4:a i matte för den som vill bli lärare. Istället ska de ha minst 40 hp och betyget 3 i matte och norska.
För de som inte får tillräckligt höga poäng bibehålls det nuvarande systemet med mattekrav. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.
– Idag är det för många som undervisar i norska skolor saknar lärarutbildning och vi behöver fler lärare på många platser i landet. Vi inför nu nya och mer specifika krav för de som vill bli lärare. På så sätt öppnar vi oss för fler bra kandidater. Utan att utesluta någon på grund av deras betyg i ett ämne, säger vetenskaps- och högskoleminister Ola Borten Moe (Sp).
Samordnade antagningsberäkningar visar att cirka 330 fler som valde lärarutbildningen som förstahandsval i år skulle kvalificera sig till högskolan under det nya programmet.
Introducerad av Solberg
Det var 2016 som regeringen Erna Solberg (H) införde krav på att få betyget 4 i matematik för att komma in på utbildningen till grundskollärare och professor.
Reaktionerna var starka, framför allt från lärarorganisationer och lärarutbildningar.
Å andra sidan, analys Nordiska institutet för studier av innovation, forskning och utbildning (NIFU) visade att fler studerande-lärare fullföljer de två första åren av grundlärarutbildningen efter införandet av kraven.
Syftet med att ta bort detta krav är att övertyga regeringen om att ett högt betyg på 4 uteslöt kandidater med ett högt betygssnitt. Däremot hade de inte lägsta betyget 4 i matte.
. Sänker ambitionerna
Enligt regeringens förslag ska de nya rekryteringsvillkoren gälla från och med antagandet hösten 2022. Förändringarna kommer nu ut på remiss, med deadline vid årsskiftet.
Arbetarpartiet och SF sitter i en minoritetsregering men har majoritet i Stortinget med stöd av SF. Den senare sidan var också kritisk till de höga kraven i matematik.
Regeringen kan dock inte räkna med stöd från det tidigare regeringspartiet.
– Krav fungerade som det var tänkt. Fler lärare är nu bättre förberedda och rustade för utbildning, färre misslyckas på matteprovet och fler lärare fullföljer en hel utbildning. Detta är faktiskt det viktigaste för eleverna. Det blir ingen bättre undervisning genom att sänka kraven och ambitionerna på lärarnas kompetens, säger skolpolitisk talesperson Jan Tore Sanner (H).
Men han säger att han är glad att regeringen inte tar bort kravet helt.
Källa: NTB
Foto: Torstein Bøe / NTB
