- Letar du efter professionella redovisningstjänster?
- Telefon: 0047 93982173
- Service på polska
- Rabatter till nya kunder
- Topnor www.topnor.no
Energikrisen, geopolitiska spänningar, pandemin och överfulla hotell kan innebära utmaningar vid klimattoppmötet i Glasgow.
På grund av översvämningarna, värmeböljorna och skogsbränderna i sommar besökt många länder det fanns ett stort önskemål om ökade insatser för att bekämpa klimatförändringarna.
USA:s klimatsändebud John Kerry kallade till toppmötet i Glasgow "sista bästa hopp" för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.
Länderna i toppen står dock inför allvarliga dilemman, utmaningar och motstridiga intressen. Den brittiska regeringen - som är värd för mötet tillsammans med Italien - har tydligen börjat undertrycka förväntningarna.
"Jag är mycket orolig eftersom det kan gå fel", sa premiärminister Boris Johnson tidigare i veckan.
Under ett möte med brittiska skolbarn medgav Johnson att det var svårt att göra nödvändiga framsteg i klimatförhandlingarna.
"Det är väldigt, väldigt svårt. Men jag tror att det är möjligt, tillade han.
FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte också oro.
"Förhoppningsvis kan vi fortfarande undvika att förlora i Glasgow. Men tiden är knapp och saker och ting blir svårare, sa han nyligen.
Ett av målen för de brittiska värdarna är att öka stödet för målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Men det kommer att bli extremt svårt. Istället verkar det som om världen på väg mot 2,7 grader, om alla länder klarar de utsläppsmål som hittills satts upp.
"Det är uppenbarligen en enkelbiljett till katastrof", säger Guterres.
Mer än hundra väntas Stats- och regeringschefer kommer att delta i den första fasen av klimattoppmötet COP26 i början av nästa vecka.
Bland dem är USA:s president Joe Biden, Frankrikes president Emmanuel Macron, Indiens premiärminister Narendra Modi och Norges premiärminister Jonas Gahr Støre (anställda). Storbritannien poserar med Boris Johnson och flera medlemmar av den brittiska kungafamiljen.
FN-toppmötet kommer i slutet av året med en rad dramatiska händelser som har ökat medvetenheten om den globala uppvärmningen. USA, Kanada, Tyskland, Grekland, Kina och flera andra länder har drabbats av extremväder i sommar kopplat till klimatförändringar.
FN:s klimatpanel har släppt en dyster ny rapport som António Guterres har beskrivit som "kod röd för mänskligheten".
Det bränner mer kol
Men samtidigt som klimatförändringarna har blivit mer synliga för människor i Europa och Nordamerika, drabbades delar av världen i höst av en energikris.
Priset på fossila energikällor, olja, gas likaså kol hon sköt i höjden. Om klimatet ska stabiliseras måste användningen av kol och olja minskas snabbt, men efterfrågan har ökat istället.
Energikrisen har flera olika orsaker. Men en faktor i Europa har varit bristen på vind, vilket har drabbat vindkraft som utvecklats för att minska klimatutsläppen.
Situationen kan göra det svårt att komma överens om ett toppmöte i Glasgow, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. Länder kan vara mindre villiga att lova nedskärningar av kolkraften.
Klimatförhandlingarna påverkar också relationerna mellan Kina och USA, världens två största utsläppare. Detta förhållande har varit kantat av konflikter sedan Donald Trump gick i krig med Kina.
Strikt smittskydd
Trots dramatiska FN-klimatvarningar kommer Kinas president Xi Jinping sannolikt att förkasta toppmötet i Glasgow. Rysslands president Vladimir Putin kommer inte heller att åka till Skottland.
Coronavirus-pandemin och bristen på hotellrum skapar praktiska problem för vissa personer som fysiskt kommer att delta i mötet. Delegater från fattiga länder är föremål för strikta restriktioner och orimliga hotellpriser.
Fast klimattoppmötet stannade identifieras som den viktigaste sedan toppmötet i Paris 2015 är detta inte de största besluten som planerats för denna förhandlingsrunda.
Dragkampen för rika länder att finansiera klimatåtgärder i fattiga länder kommer att fortsätta. Flera länder har lovat att öka sina bidrag – men förmodligen inte tillräckligt för att nå målet på 100 miljarder dollar om året.
Dessutom kommer ett nytt försök att göras att komma överens om regler för handel med kvoter i linje med Parisavtalet. Norge kommer att spela en ledande roll i dessa samtal.
– Ett väldigt viktigt år
De brittiska värdarna hoppas kunna se framsteg inom ett antal olika områden som ingår i förhandlingsprocessen, enligt en brittisk källa som intervjuats av NTB.
Bland annat hoppas man att fler länder ska åta sig det sk nettonollutsläpp till 2050.
Forskningschef Steffen Kallbekken vid Cicero Center for Climate Research säger att 2021 är ett mycket viktigt år för internationell klimatpolitik. Men det är inte för att det är många stora beslut som planeras i Glasgow.
Det syftar istället på de frivilliga utsläppsmål som världens länder har tagit med i Parisavtalet. Målen kommer regelbundet att skärpas, vilket många länder har gjort under det senaste året.
Överlag har ambitionsnivån höjts – men inte tillräckligt för att stoppa världen från att sikta på 2,7 graders uppvärmning.
Källa: NTB
Foto: (AP Photo/Alberto Pezzali)
