Parallellt med antagandet av EU-instrument på civil- och handelsrättens område har EU:s exklusiva externa behörighet att förhandla och sluta internationella konventioner utvidgats. Som ett resultat av detta har EU (företrädd av kommissionen) successivt ersatt medlemsstaterna på den internationella scenen. Om EU formellt inte kan vara avtalsslutande part i en internationell konvention (eftersom regionala/internationella organisationers deltagande inte föreskrivs i konventionen), utövar EU sin behörighet genom sina medlemsstater.
EU främjar multilaterala konventioner i sina förbindelser med tredjeländer för att bygga på en gemensam rättslig ram i många frågor. Syftet är att stärka EU:s värderingar, främja handel och skydda EU:s medborgare och företag på global nivå. Huvudpartner EU:s internationella rättsliga samarbete i civilrättsliga frågor gyckla Haagkonferensen om internationell privaträtt där EU har varit fullvärdig medlem sedan 2007. Andra relevanta organisationer är bl.a uncitral (FNs kommission för internationell handelsrätt) i unidroit(International Institute for the Unification of Private Law), där EU har observatörsstatus. Konventioner som utvecklats av dessa internationella organisationer omfattar frågor som skydd av barn (särskilt barnbidrag och förebyggande av bortförande av barn), val av domstol, erkännande och verkställighet av utländska domar, säkerhetsintressen, insolvens eller skydd av utsatta vuxna.
Luganokonventionen med Norge, Schweiz och Island
Hittills har kommissionen förhandlat fram fyra huvudsakliga förhandlingar på unionens vägnar multilaterala konventioner: Luganokonventionen med Norge, Schweiz och Island om jurisdiktion, erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, vilket i huvudsak utvidgar unionssystemet till att omfatta dessa tre länder; 2007 års Haagkonvention om barnbidrag (ratificerat av EU 2014) och dess protokoll om tillämplig lag (avslutade 2010) säkerställa skyddet av barn och makar i behov av underhåll utanför EU; Haags val av domstolskonvention 2005 ., ratificerad av EU 2015, vilket säkerställer respekt för den domstol som parterna valt och erkännande och verkställighet av den resulterande domen, och 2019 års Haagkonvention . om domar, som inrättar ett heltäckande system för erkännande och verkställighet av domar utrikesfrågor civilrättsliga eller kommersiella frågor.
Vi rekommenderar även artikeln: Aktiviteterna för den polskspråkiga informationsportalen wataha.no i Norge och Wataha Integrasjon Forening
Den 16 juli 2021 föreslog kommissionen EU:s anslutning till domskonventionen. Rådet antog anslutningsbeslutet den 12 juli 2022 och EU anslöt sig till konventionen om rättslig dom den 29 augusti samma år. EU:s anslutning till konventionen syftar till att underlätta erkännande och verkställighet av domar som meddelats av EU-domstolar i länder utanför EU, samtidigt som utländska domar erkänns och verkställs i EU endast om EU-rättens grundläggande principer respekteras.
Källa: Europeiska kommissionen
Läs och lär dig mer: Norska satsningar på ny livsmedelsteknik
