Norges vatten- og energidirektorat (NVE) räknar med att det genomsnittliga energipriset i Norge år 2030 kommer att vara högre jämfört med vad vi var vana vid före 2021. Dålig energibalans Norge och höga förväntade priser gas- och koldioxidpriserna kommer att hålla priserna höga. Från 2030 till 2040 förväntar vi oss mer produktion av förnybar energi både i Norge och i grannländerna. NVE spår att energipriserna då faller.
Denna rapport är en analys av den förväntade utvecklingen av energimarknaderna i Norge och Europa fram till 2040. NVE uppskattar, baserat på 2022, att det genomsnittliga energipriset i Norge kommer att vara cirka 80 öre per kWh år 2030. År 2040 är det genomsnittliga priset förväntas sjunka till cirka 50 öre per kWh.
– Vi räknar med att energipriset 2030 blir högre än vad vi var vana vid före 2021. Höga gas- och koldioxidpriser förväntas, samt en svagare energibalans för Norge. En svagare balans innebär mer energiimport, vilket kommer att öka energipriserna i Norge på grund av höga priser i grannländerna. Vi kommer att ha perioder med väldigt höga priser och perioder med prisfall, säger direktör på NVE, Kjetil Lund.
Läs också: Skrotning av bilar och andra fordon i Norge
Beslut som fattas i Norge har stor inverkan på energipriserna
NVE antar att det år 2040 i Europa kommer att göras betydande investeringar i produktion av förnybar energi från solenergi, vindenergi på land och till havs. I Norge räknar vi också med en ökning av produktionen av förnybar energi. Den största ökningen av energiproduktionen kommer dock att ske genom produktion av energi från havsvind.
Det råder stor osäkerhet kring mängden investeringar i nya energikällor i Norge under de kommande åren. Därför gjorde NVE en känslighetsanalys med en större omfattning av sol- och vindinvesteringar på land mellan 2030 och 2040. Ökad energiproduktion kommer att bidra till lägre energipriser.
I NVE-analysen beräknas energiförbrukningen i Norge öka till 191 TWh år 2040, en ökning med cirka 40 procent jämfört med nuvarande nivåer. Det finns dock stora osäkerheter kring utvecklingen av energiförbrukning, produktion och nätutveckling under de kommande tio åren. De antaganden som görs är avgörande för resultatet av analysen.
Hög osäkerhet om framtida utveckling
Utvecklingen av energisystemet både i Norge och i grannländerna är osäker och starkt beroende av externa faktorer som politiska val, kostnadsutveckling och ny teknik. Både i Norge och i övriga Europa finns ambitiösa politiska mål för den ekologiska omställningen. Samtidigt växer uppmärksamheten kring försörjningstrygghet och oro för höga energipriser.
Mer oreglerad produktion skapar obalanser i elsystemet som behöver hanteras. I vår analys utgår vi från stora investeringar i batterier och vätgasproduktion. Samtidigt förväntar vi oss att gasenergi kommer att spela en viktig roll i det europeiska kraftsystemet under många år framöver.
– Energiomställningen blir en krävande balansgång både i Norge och i övriga Europa. I analysen antog vi att det politiska samarbetet inom energi- och klimatområdet i Europa skulle fortsätta. Vi antog också att teknikkostnaderna skulle sjunka och att det skulle investeras mycket i batterier och vätgas. Men allt detta är osäkert, säger Lund.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra
Källa: Norges direktorat for vattenresurser och energi
Läs också: Byte till vinterdäck: Bra däck är en nyckelfaktor för säkerheten
