År 2020 föddes 53 000 barn i Norge. Det är 1 500 färre än året innan och 8 800 färre än 2009. Den totala fertiliteten (SFT) har uppmätts till 1,48 barn per kvinna. Fertiliteten på 1,48 är den lägsta som någonsin uppmätts i Norge, ned från 1,53 2019. Det är den senaste siffran från SSB:s statistik.
– Nedgången i fertilitet är en trend som har pågått i mer än ett decennium, så dessa siffror är inte förvånande. Fertiliteten har sjunkit sedan 2009, då siffran var 1,98, säger Espen Andersen på Statistisk sentralbyrå.
Den totala fertiliteten är ett mått på hur många barn som i genomsnitt kommer att produceras av kvinnor i fertil ålder
Minskningen av antalet födslar 2020 kan inte kopplas till covid-19-pandemin. De allra flesta barn födda förra året. Hon föddes långt innan koronavirusrestriktionerna infördes i mars 2020. Den totala fertiliteten är ett mått på hur många barn som i genomsnitt kommer att födas av kvinnor i fertil ålder. Observera att detta är ett hypotetiskt mål.
Fertiliteten för kvinnor mellan 20 och 30 år har sjunkit markant under de senaste tio åren
– Vi ser att allt fler kvinnor är i åldersgruppen mellan 20 och 30 år Hon väntar längre än tidigare på sitt första barn. Medelåldern för förstföderskor har ökat i takt med att fertiliteten har sjunkit, säger Andersen.
Fertiliteten sjönk också för kvinnor i åldern 30 till 34, medan den förblev stabil för kvinnor över 35. År 2020 var medelåldern för mammor som föder för första gången 29,9 år, pappor i genomsnitt 32,1 år. Jämfört med 2019 var det en ökning med 0,1 år för både mammor och pappor.
Knappt 42 procent av kvinnorna fick två barn, vilket utgör den största gruppen
Fertilitetstalet (SFT) används främst för att titta på den nuvarande utvecklingen av födelsetalen. Däremot visar gruppfertiliteten till exempel hur många barn som faktiskt föddes tillbaka i tiden genom att beräkna det genomsnittliga antalet barn per kvinna över 45 år.
– Kvinnor som fyllde 2020 år 45 fick i genomsnitt 1,96 barn. Knappt 42 procent av dessa kvinnor fick två barn, och de utgör den största gruppen, säger Andersen.
Fertilitet bland invandrare är också rekordlågt
Den totala fertiliteten för invandrade kvinnor var 1,68 år 2020, en minskning från 1,77 år 2019. Detta är också den lägsta nivån som uppmätts för denna grupp. Utan invandrarkvinnor skulle fertiliteten i Norge vara 1,44.
– Invandrarnas fertilitet har traditionellt sett varit högre än resten av befolkningen. Men de senaste åren har invandrarkvinnornas fertilitet minskat i ungefär samma takt som befolkningen i stort, säger Andersen.
Invandrarkvinnornas fertilitet varierar också beroende på var invandrarna kommer ifrån. Traditionellt Afrikanska kvinnor hade högst SFT bland invandrarkvinnor i Norge. Tyvärr har detta förhållande också minskat bland dem under senare år. År 2020 uppmättes SFT för kvinnor som invandrar från Afrika till 2,20, vilket är 0,20 mindre än 2019.
– Den högsta fertiliteten är i Rogaland och den lägsta i Oslo
Rogaland hade den högsta fertiliteten 2020 med 1,64 barn per kvinna. De senaste åren var fertiliteten lägst i Oslo, som också var 2020 år 1,38. Detta är dock inte den lägsta nivån som uppmätts i Oslo: 1983 var SFT i Oslo 1,34. Fertiliteten var också låg i de två nordligaste provinserna. Förra året beräknades fertiliteten i Finnmark och Troms och Nordland till 1,41 barn per kvinna.
Fertiliteten har också sjunkit i grannländerna
Den nedgång i fertilitet som vi sett i Norge är inget särskilt norskt fenomen. Även Sverige och Finland har haft en markant nedgång i fertiliteten de senaste åren, medan den i Danmark har varit något mer varierande. Av dessa fyra nordiska länder var den högsta fertiliteten i Sverige och Danmark med 1,66 respektive 1,67 barn per kvinna 2020. SFT är överlägset lägst i Finland med 1,37. År 2020 skedde dock en liten ökning i Finland, en skillnaden mellan Finland och Norge är mindre nu.
