De flesta vuxna i Viken är nöjda med sina liv, vid god hälsa och trivs i lokalsamhället – men en av tio är singel. Detta är ett av resultaten från Folkhälsoenkäten, som 108 738 invånare svarat på.
Folkhälsoundersökningen genomfördes mellan 8 november och 28 november 2021 och de första resultaten är nu klara. Studien var ett samarbete mellan Viken och Statens folkhälsoinstitut (FHI).
Valda resultat
Deltagarna tillfrågades om fysisk och psykisk hälsa, hälsorelaterade beteenden, livskvalitet, social miljö och tillgång till faciliteter och tjänster i det lokala samhället.
Valda resultat:
- 82 procent av deltagarna är nöjda med sitt liv
- 72 procent uppger att deras hälsa är god eller mycket god
- 11 procent upplever ensamhet
- 74 procent må bra eller väldigt bra i lokalsamhället
Skillnader beroende på ålder och utbildning
Rapporten presenterar resultaten för hela Viken och för grupper i kommunerna – efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.
– Vi märker generellt tydliga skillnader när det gäller ålder och utbildning. Generellt sett verkar det mesta förbättras med åldern och ökande utbildningsnivåer. Till exempel ränta singlar den minskar avsevärt med åldern och stigande utbildningsnivå. Det är också intressant att flera regionala skillnader delvis kan förklaras av demografiska skillnader i ålder och utbildning mellan kommuner, säger seniorforskare Marit Knapstad vid FHI.
Det totala deltagandet i studien var 40,9 %. Detta anses vara bra för den här typen av undersökningar. Det faktum att hon deltog i studien mindre än hälften av alla inbjudna skapar dock viss osäkerhet kring resultatet.
"Det är därför vi lägger största vikt vid resultat som är ganska tydliga eller som ingår i konsekventa mönster", förklarar forskaren.
Könsskillnader är ofta uppenbara
Kvinnor rapporterar hälsosammare levnadsvanor än män på många mått på hälsobeteende – som kost och alkoholkonsumtion. Dessa könsskillnader är ofta uppenbara mellan utbildningsnivåer och åldersgrupper.
Det finns ingen könsskillnad i självbedömning av hälsa i allmänhet. Men en högre andel kvinnor än män rapporterar hälsoproblem:
Nacksmärta
- kvinnor: 24,3 procent
- män: 13,7 procent
Smärta i nedre delen av ryggen
- kvinnor: 21,3 procent
- män: 17,4 procent
Problem med att sova
- kvinnor: 13,5 procent
- män: 9,1 procent
Livskvalité
- Det finns inga eller relativt få skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hur nöjd du är med livet, om det du gör i livet är vettigt och graden av framtidsoptimism.
- Kvinnor upplever dock bättre sociala relationer med varandra än män, medan män upplever mindre ensamhet och känner sig tryggare i sitt närsamhälle än kvinnor.
- Fler kvinnor än män uppger att de har en psykisk sjukdom.
Åldersskillnader
- Ju högre ålder, desto högre andel har en hälsosam kost.
Användningen av hälsosam kost ökar bland kvinnor med åldern, medan denna ökning bland män är mest synlig från 50 års ålder. - Rökning är vanligast i åldersgruppen 50 till 69 år, medan snusning är vanligast i yngre åldersgrupper. Detta gäller båda könen och tyder på att snusandet i stort sett har ersatt cigarettrökning.
- De flesta aspekter av mental hälsa och livskvalitet visar ett starkt samband med ålder: de flesta förbättras vid 70 års ålder. Särskilt högt betyg för psykisk ohälsa finns bland kvinnor i den yngsta åldersgruppen.
- Det är ganska stora grupper av äldre, särskilt kvinnor, som vi inte når elektroniskt genom länsfolkhälsoenkäter. Det ger mer osäkerhet om resultatet.
utbildning
- Ju högre utbildning desto högre andel personer som anger hälsosam kost och fysisk aktivitet, och desto lägre andel röker eller snusar.
- Andelen personer som uppger fysisk aktivitet ökar med utbildningsnivån (minst 30 minuters måttlig fysisk aktivitet minst 4 dagar i veckan).
- För timmars stillasittande är bilden den motsatta: de som har en högskoleutbildning eller högre över fyra år rapporterade omkring 1 timme mer stillasittande i sin vardag jämfört med de med grundskoleutbildning.
- Alla mått på hälsoproblem och funktionsbortfall relaterar tydligt till utbildning, följt av de med högre utbildning.
- Ju högre utbildning desto lägre poäng på psykisk ohälsa och ensamhet och desto högre poäng på socialt stöd och upplevelsen av att livet har mening.
Jämförelse av Viken med andra fylke
Resultaten från Viken skiljer sig lite från resultaten från andra län som har genomfört en folkhälsostudie. Dessa köns-, ålders- och utbildningsskillnader är något vi ser både i folkhälsoundersökningar på andra håll i landet och i forskning i Norge och på andra håll.
Vilka konsekvenser har coronavirus-pandemin haft?
Datainsamlingen för denna studie genomfördes under en period med flera restriktioner i samhället.
– Vi vet inte säkert hur coronaviruspandemin kan ha påverkat psykisk ohälsa, livskvalitet och sociala kontakter. För vissa frågor är livskvaliteten i Viken något sämre än i fylke, som samlade in data före coronapandemin, konstaterar Knapstad.
Det inkluderar till exempel allmänna frågor om hur nöjd du är med ditt liv och om det du gör i livet upplevs som meningsfullt.
Källa: Folkhälsoinstitutet
Läs och lär dig mer: Våtmarker försvinner tre gånger snabbare än skogar
