Grundlagen är den högsta rättskällan i Norge. Om andra lagar strider mot den måste de ge vika.
Dagens grundlag är inte identisk med 1814 års grundlag. Den har ändrats och lagts till många gånger. Ändringar skrevs i den språkstandard som användes i den befintliga konstitutionen. Av 121 § i grundlagen framgår att det alltid ska vara val mellan införandet av ett ändringsförslag och det att ändringen antas, så att väljarna har möjlighet att yttra sig i frågan.
Läs också: Norge – Oslo, fjordar, natur och attraktioner som väntar på turister
Den 15 maj ska Stortinget behandla sex grundlagsändringar. Författningsändringar ska antas med 2/3 majoritet och 2/3 av ombuden ska närvara vid beslut.
De föreslagna grundlagsändringarna är följande:
- Förslaget till konstitution om ändring av art. 93 (livsskydd från befruktning till naturlig död)
- Författningsförslag om ändring av artikel 108 (samer som ursprungsfolk)
- Förslaget till konstitution om ändring av art. 93 (om konstitutionalisering av rätten till asyl)
- Författningsförslag till nytt tredje stycket av 95 § (så att staten inte kan beskatta juridiska tjänster i mål som avgörs av domstolar)
- Förslaget till konstitution om ändring av art. 98 (förbud mot oproportionerligt ingrepp i medborgarnas frihetssfär)
- Utkast till grundlag om den nya artikeln 110a (om rätten till anständigt liv och hälsa)
121 sek
När Konstitution den antogs av nationalförsamlingen i Eidsvoll den 17 maj 1814, den innehöll 110 paragrafer. För närvarande finns det 121 av dessa paragrafer i konstitutionen.
Förslagen, som ska behandlas den 15 maj, lades fram under ett av de tre första åren av föregående valperiod. De behandlades sedan i kontroll- och konstitutionsutskottet.
Ändringar kräver 2/3 majoritet av rösterna
Författningsändringar ska antas med 2/3 majoritet och 2/3 av ombuden ska närvara vid beslut. Ändringar i grundlagen träder i kraft omedelbart, d. v. s. före deras kungörande, om inte Stortinget beslutar annat.
Konstitution i korthet
Konstitutionen innehåller de grundläggande lagbestämmelserna för den norska regeringen. Detta ändras på särskilda villkor som anges i själva grundlagen.
Grundlagens bestämmelser omfattar olika frågor: monarkin, religionen och de grundläggande principer som Norge som stat ska styra efter.
Konstitutionen innehåller bestämmelser om hur statschefen (kungen eller drottningen), kungahuset och kungafamiljen utses, hur ledamöter av regeringen (regeringsrådet) rekryteras, regeringens uppgifter, hur förtroendevalda väljs. till stortinget, hur ledamöter av Högsta domstolen utses, hur de högsta ämbetsmännen (offentliga tjänstemän) och om maktfördelningen mellan statliga organ. I grundlagen finns också bestämmelser om mänskliga rättigheter och Stortingets kontroll över regering och förvaltning.
På grund av de särskilda reglerna för ändring av grundlagens bestämmelser har grundlagen företräde framför vanliga lagar. Grundlagen är den enda lag som gäller för både bokmål och nynorsk.
På Lovdatas egna sidor av grundlagen (https://grunnloven.lovdata.no/) kan du hitta mer information om grundlagen, inklusive historiska versioner av lagarna.
1814 års konstitution
Norges första grundlag antogs av nationalförsamlingen i Eidsvoll den 16 maj 1814 och daterades och undertecknades den 17 maj 1814. Den var modern och framåtblickande för sin tid, inspirerad bland annat av USA:s självständighetsförklaring 1776 och franska revolutionen 1789 r.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra. Tack.
Källa: Lovdata, Stortinget, Foto: Peter Mydske/Stortinget
