Enligt SSB faller inflationen och räntetoppen är nära. Samtidigt har hushållens reala disponibla inkomster försvagats och nästa år ser räntebelastningen ut att nå sin högsta nivå sedan 90-talet.
Den norska ekonomin präglas av god aktivitet och arbetslösheten är låg. Köpkraften för många av dem har dock minskat till följd av ständigt stigande priser. Nu närmar sig den höga inflationens era mot sitt slut.
– De faktorer som bidrog till högre inflation har nu vänt. Elpriserna har fallit, kronförsvagningen verkar ha upphört och den internationella inflationen börjar falla. Det vill säga toppen räntor Det börjar närma sig, säger Thomas von Brasch, forskningschef på Statistisk sentralbyrå.
Läs också: Adam Bodnar – akademisk lärare, social aktivist. Besök i Norge.
norska kronan har stärkts sedan juni, då Statistisk sentralbyrå presenterade sin tidigare prognos.
– Vi ser inga tecken på ytterligare försvagning av växelkursen i framtiden. Det tyder på att räntorna toppar i år och att de kommer att fortsätta under större delen av 2024, säger Thomas von Brasch.
Extremt hög inflation är kopplat till internationella förhållanden: inklusive växelkursen kronbyte och elpriserna är en viktig faktor för ovanliga prisökningar.
Inflationen är på väg nedåt
Prognoser tyder på att inflationen är på en nedåtgående trend. Den årliga tillväxten av kärninflationen förväntas sjunka till cirka 3 procent i slutet av 2024.
– När det som bidrog till att höja inflationen slutar stiga överdrivet kommer inflationen så småningom att lugna ner sig. Fallande energipriser bidrar just nu till att minska inflationen. Utan ytterligare försvagning av kronan och med en relativt snabb nedgång i internationell pristillväxt och lägre energipriser även för företag kommer kärninflationen så småningom att falla, säger Thomas von Brasch.
Nya prognoser från SSB uppskattar att ökningen av KPI- och KPI-JAE-indikatorerna i år kommer att uppgå till 5,8 % respektive. och 6,3 procent
Rekordhöga räntekostnader
För närvarande är grundräntan 4,0 procent. På mindre än två år sattes räntan från 0 till 4 procent.
SSB antar att räntan höjs igen till 4,25 % i september. Räntebelastningen på hushållen, mätt som räntekostnader efter skatt som en del av den disponibla inkomsten, över prognosperioden, det vill säga till och med 2026, beräknas till 8-9,5 %. under tioårsperioden 2010–2019 var belastningen 5,5 %.
– Även om prognoser tyder på att räntetoppen är nära, är vi inte helt över gränsen. Räntebördan för hushållen förväntas öka. Vi går tillbaka till början av 90-talet för att se så höga nivåer som vi förväntar oss nästa år, säger Thomas von Brasch.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra
Källa: Statistisk sentralbyrå
Läs också: Hur naturkatastrofer av Hans-typ påverkar nationalräkenskaperna
