För första gången på nästan ett och ett halvt år höjer Norges Bank huvudräntan – med 0,25 procentenheter. Det kommer troligen att bli flera räntehöjningar den närmaste tiden.
Det meddelade Norges Bank klockan 10 på torsdagen. Styrräntan har legat på 0 procent sedan den 7 maj förra året.
Återöppningen av samhället har gett ett betydande lyft för den norska ekonomin och aktiviteten är nu högre än före pandemin. Arbetslösheten fortsätter att sjunka, och kapacitetsutnyttjandet verkar vara nära normala nivåer. Norges Bank tror att den ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta under hela hösten.
Foto: Stian Lysberg Solum / NTB
Gradvis normalisering
– Normaliseringen av ekonomin indikerar att en gradvis normalisering av styrräntan nu bör börja, säger riksbankschef Øystein Olsen.
Bland makroekonomer fanns på förhand en utbredd uppfattning om att styrräntan borde höjas vid septembermötet, vilket också signalerades av centralbanken. Räntebeslutet är sannolikt utgångspunkten för den fortsatta processen med räntehöjningar.
3 procents belåning
Professor Ola Grytten från Handelshögskolan i Bergen uppskattar för NTB att grundräntan kommer att höjas till 1,25 procent, och den nuvarande bolåneräntan i slutet av 2022 kommer att ligga på cirka 3 procent.
Det skriver Norges Bank i motiveringen till beslutet om räntesatser på torsdag att de sannolikt kommer att öka gradvis under de närmaste åren. Räntebanan är något högre än i den förra penningpolitiska rapporten.
"Medan vi nu utvärderar utsikterna och riskbilden kommer det med största sannolikhet att ske ytterligare en höjning av styrräntan i december", sa guvernören.
Läs vår nästa artikel: Bolåneräntor...
Ständig osäkerhet
”Medan vi nu utvärderar utsikterna och riskbilden kommer det med största sannolikhet att ske ytterligare en höjning av styrräntan i december.
Räntenämnden påpekar att det fortfarande råder osäkerhet om pandemins fortsatta förlopp och nya virusvarianter kan bromsa den ekonomiska återhämtningen. Samtidigt finns det fortfarande en risk att pandemin får långsiktiga konsekvenser för sysselsättningen.
Å andra sidan kan kapacitetsbegränsningar leda till högre löne- och pristillväxt än väntat. Kommittén anser dock att risken för alltför hög inflation är begränsad, konstateras i kommitténs motivering.
