Hälsoskador från väg- och järnvägstrafikbuller är högre i Oslo än i Stockholm, Helsingfors eller Köpenhamn. Detta är resultatet av en jämförande analys av hälsoförluster orsakade av transportbuller i de nordiska ländernas huvudstäder. Forskarna som genomförde denna studie fann också att hälsoförluster från buller är lika med eller till och med större än hälsoförluster från luftburet damm.
- Letar du efter professionella redovisningstjänster?
- Telefon: 0047 93982173
- Service på polska
- Rabatter till nya kunder
- Topnor www.topnor.no
Som vi läser på Norska Folkhälsoinstitutets hemsida var syftet med studien att uppskatta sjukdomsbördan orsakad av väg- och järnvägstrafikbuller i fyra nordiska länder och deras huvudstäder. Sjukdomsbördan presenteras i form av hälsojusterade levnadsår, så kallade DALYs (invaliditetsjusterade levnadsår). Detta är en indikator som tar hänsyn till både förlorade levnadsår och förlorade levnadsår, och gör att data kan jämföras mellan länder.
— Det är väldokumenterat att transportbuller kan störa kommunikation, koncentration, vila och sömn och bidra till att människor känner sig trakasserade av buller. Studier har också visat att risken för hjärtinfarkt, stroke och diabetes ökar när man utsätts för trafikbuller under långa perioder. , säger seniorforskare Gunn Marit Aasvang vid FHI.
— Vid beräkning av sjukdomsbördan från transportbuller tar vi bara med hälsoförluster för vilka det finns ett bra kunskapsunderlag och summerar dem som hälsoförlustjusterade levnadsår. När vi har data om hur många personer som utsätts för olika bullernivåer kan vi beräkna hälsoförluster utifrån kunskap om sambanden mellan bullernivåer och hälsorisk, förklarar Aasvang.
— Vår studie fann att trafikbuller bidrog väsentligt till sjukdomsbördan i nordiska huvudstäder, från 300 till 500 hälsojusterade levnadsår (DALYs/100 000) för vägbuller och 40 till 150 hälsojusterade levnadsår (DALYs) / 100 000) för järnvägsbuller, säger Aasvang.
Högst i Oslo, lägst i Stockholm
För både väg- och järnvägsbuller återfanns den högsta sjukdomsbördan i Oslo och den lägsta i Stockholm.
Orsaken till skillnaderna är en kombination av olika bullerexponering i nordiska huvudstäder och skillnader i förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och diabetes.
– Vi kan inte bortse från att vissa skillnader också beror på metodologiska skillnader i bullerkartläggning mellan nordiska huvudstäder. Vi antog samma hälsorisk vid en given ljudnivå, vilket är resultatet av jämförande studier, som även inkluderade resultat från nordiska länder, säger Aasvang.
Studien bygger på jämförbara bullerstudier i de nordiska länderna som ska rapporteras till EU vart femte år. I beräkningarna användes data från bullerkartan från 2017, som var den sista kartan som fanns tillgänglig vid beräkningstillfället.
Läs också: Vad påverkar priset på bilförsäkring?
Trafikbuller och partiklar och hög grad av sömnstörningar
Forskarna jämförde även hälsojusterade levnadsår mellan vägbuller och partiklar, som är viktiga miljöriskfaktorer, särskilt i städer och större orter.
Sjukdomsbördan från buller är av samma storleksordning som den från partiklar om vi bara tar med sjukdomar som bedöms av Global Burden of Disease (GBD)-projektet, såsom hjärtinfarkt, stroke och diabetes.
— Det är värt att notera att WHO anser att både allvarlig bullerstörning och höga nivåer av bullerrelaterade sömnstörningar är hälsoförluster som bör förebyggas (WHO, 2018). Om dessa hälsoförluster tas med i beräkningarna för Oslo blir hälsoförlusten orsakad av buller mycket högre än hälsoförlusten orsakad av luftföroreningar, säger Aasvang.
— För att ge ett bättre underlag för jämförelser bör miljöbuller inkluderas i det internationella sjukdomsbördanprojektet. Det kommer att ge mer jämförbara uppgifter om hälsoförluster orsakade av de två viktigaste miljöriskfaktorerna i Norge, nämligen buller och luftföroreningar. Bättre data om exponering och övervakning av hälsoförluster på grund av miljöfaktorer är också att önska, avslutar Gunn Marit Aasvang.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra
Źródło: Norska Hälsoinstitutet offentlig
Läs också: Byte till vinterdäck: Bra däck är en nyckelfaktor för säkerheten
