Ett historiskt och rekordstort bidrag Norge på utveckling och pomoc humanitär. Ett viktigt bidrag till internationellt samarbete i kampen mot covid-19
År 2020 nådde det norska biståndet rekordhöga 39,5 miljarder NOK, vilket är 1,11 % av bruttonationalinkomsten.
– Det procentuella målet är Viktig ett sätt att motivera fler länder att bli mer aktiva i biståndet och det är viktigt att långsiktigt säkerställa att vi når de mål som vi satt upp. Eftersom vi befinner oss i en pandemi är Norges bidrag viktigare än någonsin, säger minister Dag-Inge Ulstein.
Sexton av de trettio DAC-medlemmarna ökade sitt stöd under 2020
Norges historiska bidrag presenterades när preliminära uppgifter om tjänstemannen utvecklings samarbete (ODA) för 2020 publicerades av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). OECD Development Committee (DAC) ansvarar för presentationen. Sexton av de trettio DAC-medlemmarna ökade sitt bistånd 2020 jämfört med 2019. Norge listas av OECD som ett av länderna med högst tillväxt.
Vi är inte säkra förrän alla är det
– Vi har lärt oss en sak under den här krisen; Vi är inte säkra förrän alla är säkra. Och även om corona-pandemin påverkar oss alla så drabbar den inte alla lika. Återigen är det de fattigaste och mest utsatta som lider mest. Att vi har ökat biståndet under det här året, som var ett krisår, handlar om hur göra det största bidraget till livet personer som har drabbats av flera andra kriser utöver pandemin, säger Ulstein.
Humanitärt bistånd 2020 gick främst till FN, Röda Korsrörelsen och norska humanitära organisationer
Justerat för inflation och valutakursförändringar ökade det norska biståndet med 8,4 procent. under 2019-2020. Denna ökning förklaras av ökat sjukvårdsstöd. Andra länder som noterade tillväxt 2020 var Ungern (+35,8%), Sverige (+17,1%), Slovakien (+16,3%), Tyskland (+13,7%), Frankrike (+10,9%), Schweiz (+8,8%). Finland (+8,1%), Island (+7,8%) och Kanada (+7,7%) 2020 miljarder NOK i humanitärt bistånd 5,5 gick främst till FN, Röda Korset och norska organisationerna Syrien och grannländerna, Jemen och Sydsudan var bland de länder som fick Norges största humanitära bistånd förra året.
I vår humanitära verksamhet prioriterar vi bland annat skyddet av civila
– Gemensamt för de länder som får stora mängder humanitärt bistånd från Norge är att de humanitära behoven är stora och växande. Situationen, direkt eller indirekt, har bara blivit svårare på grund av Covid-19-pandemin. I vår humanitära verksamhet prioriterar vi bland annat skydd av civila och att motverka en utbredd livsmedelsosäkerhet. I många krissituationer är arbetsförhållandena för närvarande mycket krävande för humanitära aktörer. Därför var den norska humanitära insatsen viktigare än någonsin, inte minst för att vi kunde vara väldigt flexibla som givare, säger utrikesminister Ine Eriksen Søreide.
Utvecklingsländerna, särskilt de fattigaste, var mindre beredda att hantera de negativa konsekvenserna av pandemin
Norge är ett av få givarländer som klarar FN:s mål på 0,7 % av bruttonationalinkomsten för offentligt bistånd. 2020 uppnådde sex DAC-länder detta mål, inklusive Norge. Övriga länder är Danmark, Luxemburg, Storbritannien, Sverige och Tyskland.
– När pandemin drabbade oss skapade rika länder som Norge krispaket för företagsmiljön och spenderade stora summor för att säkerställa att människor och institutioner klarar av konsekvenserna av den ekonomiska nedgången. Utvecklingsländerna, och särskilt de fattigaste länderna, var mindre beredda att hantera de negativa konsekvenserna av pandemin. De påverkades av minskningen av handel och turism, minskningen av överföringar av arbetare utomlands och kapitalflykten till rika länder. Konsekvenserna är nu synliga, säger Ulstein.
Norge agerade aktivt för att kunna donera mer medel till internationellt samarbete mot covid-19
En viktig förklaring till ökat bistånd Norge är dess bidrag till internationellt samarbete i kampen mot covid-19. Mycket av det internationella samarbetet mot covid-19 och konsekvenserna av pandemin i utvecklingsländer styrs genom multilaterala organisationer.
– Norge har varit aktiva för att kunna donera mer pengar till internationellt samarbete mot covid-19. Genom våra bidrag till Världshälsoorganisationen (WHO), Gavi- och Cepi-vaccinalliansen, stödjer vi utvecklingen och distributionen av covid-19-vacciner, förutom andra viktiga vacciner. I mer än tjugo år har global hälsa stått i centrum för norsk utvecklingspolitik. Det ligger i allas intresse att se till att testutrustning, läkemedel och vacciner är tillgängliga för alla. Och då behöver sjukvården också fungera, säger Ulstein.
Stängningen av samhällen under pandemin minskar inkomstmöjligheterna för fattiga länder
-Norsk hjälp är nyttig. Stängningen av samhällen under pandemin minskar också inkomstmöjligheterna för fattiga länder. Samtidigt som inkomsterna sjunker finns det ett växande behov av hälsoåtgärder, utbildning och mat på bordet för de mest utsatta, säger Ulstein.
