Politik handlar om prioriteringar och val. Om förutsägbarhet och tillit. Denna statsbudget gör inte mycket för att göra skillnad för dem som kämpar socialt och affärsmässigt.
Den norska regeringen presenterade sitt förslag till statsbudget för 2024 på fredagen.
Här är några förändringar som kommer att påverka vår ekonomi
I den nya budgeten föreslår regeringen elsubventioner till hushållen för hela året 2024 och vill avsätta 9,75 miljarder norska kronor för detta ändamål. Regeringen föreslår att från och med den 1 januari 2024 justeras stödtröskelvärdet från 70 öre till 73 öre per kilowattimme. Över denna nivå, 90 procent energipriserna betalas av staten.
Regeringen föreslår att socialförsäkringsskattesatsen på löner och socialförsäkringar sänks till 7,8 % och på näringsinkomst till 11,0 %. Pensionssatsen kommer att ligga kvar på 5,1 %.
En annan förändring är bränsleskatten. För bensin och diesel höjs den med 15 öre per liter.
Skatten på cigaretter ökar med 4,0 procent och skatten på alkohol ökar med 3,8 procent.
Läs också: Valen i Moss kommun är ogiltiga
Vad vd Karen Kvalevåg från Revisorforeningen säger om Budget 2024
– Statens budgetplan för 2024 är expansiv. Det är lite förståeligt att det i dagsläget inte finns några planer på att nämnvärt minska användningen av oljepengar. Stabilitet och förutsägbarhet är viktigt i turbulenta tider. Det som däremot är oroande är den fortsatta ökningen av användningen av oljepengar, säger vd Karen Kvalevåg på Revisorforeningen
– Strängt taget behöver vi inte ökade utvecklingsimpulser från statsbudgeten nu. Mer pengar sänker inte priserna. Och detta kommer inte att minska pressen på räntorna. Motsats. Om finanspolitiken inte ger resultat måste Norges Bank utföra denna uppgift genom penningpolitiken.
Var femte budgetkrona är oljekrona
– Det långsiktiga målet måste vara att minska användningen av oljepengar. I dagsläget är var femte budgetkrona oljekrona. Och det handlar i grunden om mer än bara prisökningar. Det handlar också om en rättvis fördelning mellan generationerna, den långsiktiga stabiliteten i ekonomin och vår förmåga att upprätthålla ett starkt och lönsamt privat näringsliv.
– Om den politiska viljan finns är det fullt möjligt att inom neutrala ramar prioritera åtgärder för dem som behöver det mest. Det här kräver så klart att man gör nedskärningar eller avstår från något, men politikens huvuduppgift är just att prioritera, säger Kvalevåg.
Förnuftig omfattning av beskattningen
– Regeringen kämpar för att fastställa en rimlig omfattning av beskattningen av privat konsumtion i företag. Förslaget är för närvarande planerat att presentera 2024, som träder i kraft 2025. Det ytterligare uppskovsåret ger tid för anpassning, vilket företagare bör dra nytta av, säger Kvalevåg.
Den extra arbetsgivaravgiften har inte tagits bort
– Det positiva är att inget väsentligt föreslås förändringar i det övergripande systemet beskatta. Samtidigt är det en besvikelse att det är extraordinärt arbetsgivarskatt på höga inkomster, som anses vara tillfällig, har inte dragits tillbaka. Ingångspunkten ökade från 750 850 PLN till XNUMX XNUMX PLN. är helt irrelevant. Det här är en tilläggsskatt utan logisk motivering som straffar kompetensen och drabbar företag som redan är hårt erfarna, avslutar Kvalevåg.
Takten i detta arbete är besviken långsam
Under Hurdal-plattformen har regeringen satt upp ett besparingsmål på 11 miljarder dollar för företagssektorn under den aktuella perioden. För närvarande, halvvägs genom denna period, finns det inte många förenklingar och det verkar inte vara en prioritering i nästa års budget.
– Tempot i det här arbetet är besvikelse långsamt. Vi och andra organisationer har lämnat många förenklingsförslag till industridepartementet, men enligt vår uppfattning händer det inte så mycket. I den här takten blir det omöjligt att hålla löftet om förenkling, avslutar Kvalevåg.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra.
Källa: Revisorforeningen
