Drygt en tredjedel (34,5 %) av statsbudgeten går för närvarande till socialförsäkringen. Efter en nedgång i denna andel 2012-2022 väntas en ökning både i år och nästa år. En allt större del av värdet kommer också att gå till finansiering av socialförsäkringen fram till 2032. Det beror bland annat på att han nu räknar med mer sjukfrånvaro. Fler människor förväntas också kräva bidrag "arbeidsavklaringspenger (AAP)".
Läs också: Historien om norsk olja på 5 minuter
Social trygghet kommer att kosta 717 miljarder dollar 2032
Folkförsäkringskostnaderna täcker de flesta NAV-förmåner. Dessutom ingår utgifter för läkemedel, frikortsprogrammet och andra hälsotjänster som sköts av det norska Helsedirektoratet. År 2022 var utgifterna 624 miljarder NOK jämfört med 2024, en ökning med 92 miljarder NOK jämfört med 2012. Utgifterna förväntas öka med ytterligare 92 miljarder NOK, till 717 miljarder NOK år 2032.
Ökat deltagande i värdeskapande för social trygghet
Socialförsäkringsutgifterna som andel av fastlandsnorges bruttonationalprodukt (BNP) förväntas öka från 15,8 % 2022 till 17,4 % 2032. Detta innebär att en större del av värdeskapandet bör allokeras till finansiering av social trygghet.
– För att illustrera vad det kan innebära har vi räknat på hur det skulle se ut om hela höjningen finansierades med högre skatter. Detta kommer att kräva att varje skattebetalare betalar en extra skatt på 14 000 NOK per år, säger NAV-divisionschefen Ole Christian Lien.
Mer sjukfrånvaro och fler som använder AAP-förmåner
Ökningen av pensionsutgifterna är den främsta orsaken till ökningen av socialförsäkringsutgifterna. Därför förväntas den nå 2032 miljarder norska kronor år 59. Men pensionsreformen kommer att bidra till att bromsa tillväxten och i sig kommer att ge besparingar på 31 miljarder norska kronor till 2032.
Områden som förväntas växa mer i framtiden än de senaste tio åren är framför allt läkemedel och andra hälsotjänster (inklusive frikortsprogrammet), sjukpenning, avgångsersättning och hjälpmedel.
Den kraftiga ökningen av utgifterna för läkemedel, sjukvård och hjälpmedel beror på det ökade antalet äldre. När det gäller läkemedel beror ökningen också på uppkomsten av nya och dyrare läkemedel.
Läs också: Det borde vara lättare att hitta en praktikplats
Sjukfrånvaron har inte minskat efter coronapandemin, den ökar fortfarande
– Vi tror i dagsläget att sjukfrånvaron och kostnaderna för sjukpenning kommer att stabiliseras på en något högre nivå än före pandemin, säger Lien.
Fram till 2019 minskade antalet personer som fick AAP-förmåner. Senare vände nedgången till en ökning. Det beror på att fler ansluter sig till programmet än tidigare, vilket bland annat beror på ökad sjukfrånvaro samt att många stannar längre i programmet än tidigare. Detta beror sannolikt på konsekvenserna av coronavirus-pandemin och ändringar i regelverket 2022 gjorde det lättare att fortsätta programmet efter 3 år.
– Det positiva är att AAP-mottagare har tillräckligt med tid att återgå till arbetet om möjligt. Men det som också är bekymmersamt är att allt fler står utan arbete på grund av hälsoproblem, säger Lien.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra
Källa: NAV
Läs också: Nu kan du reservera ditt PESEL-nummer