Förändringar i föreskrifter gällande arbetsmiljö från 1 januari 2024

.

Stortinget har antagit ett antal ändringar i sina arbetsmiljöbestämmelser. Ingångsändringarträder i kraft från det nya året. Här har vi samlat de viktigaste ändringarna i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöföreskrifterna. Många regelförändringar är resultatet av regeringens arbete i enlighet med Fougnerkommissionens rekommendation om arbetslivets framtid och den norska modellen.

Förändringarna görs tack vare regeringens arbete efter norsk modell. Dess syfte är att främja ett säkert och seriöst arbetsliv och att bevara den norska arbetslivsmodellen.

Läs också: Nytt rekord i antal barn som använder SFO

Här är några av ändringarna i arbetsmiljöföreskrifterna som träder i kraft den 1 januari 2024:

Vem anses vara anställd

Från och med den 1 januari definierar arbetsmiljölagen vad det innebär att vara "arbetstagare". Förändringen kommer att göra det lättare att skilja anställda från entreprenörer. Definitionen är viktig eftersom arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter endast ger rättigheter i förhållandet arbetsgivare-arbetstagare.

Från och med det nya året har en given person status som anställd, om inte kunden beslutar att "det finns en stor sannolikhet att det finns ett förlovningsförhållande".

1-8 §§ arbetsmiljölagen ändras.

Se artikeln som förklarar begreppet arbetsgivare

Se lagstiftningsbeslutet som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Vissa företag är skyldiga att ha skyddsombud och arbetsmiljönämnder

Tröskeln för att ett företag ska ha skyddsombud har sänkts från 10 till 5 anställda. Utgångspunkten för lagstiftningen är att alla företag ska ha ett skyddsombud, men för företag med färre än 10 anställda är det trots allt möjligt att komma överens om andra arrangemang för deltagande. Nu gäller detta alternativ endast företag med färre än 5 anställda.

Från och med nyåret kommer dessutom arbetsmiljökommittéer att inrättas i företag med fler än 30 anställda. Tidigare krävdes detta för företag med fler än 50 anställda. En arbetsmiljönämnd bör även inrättas i företag med 10 till 30 anställda om någon av företagets parter så kräver.

Artiklarna 6-1 och 7-1 i arbetsmiljölagen ändras. Dessutom ändras art. 3-7 i förordningen om organisation, ledning och deltagande på ett sådant sätt att det överensstämmer med art. 7-1 lagen.

Vissa företag är skyldiga att ha skyddsombud och arbetsmiljönämnder

Tröskeln för att ett företag ska ha skyddsombud har sänkts från 10 till 5 anställda. Utgångspunkten för lagstiftningen är att alla företag ska ha ett skyddsombud, men för företag med färre än 10 anställda är det trots allt möjligt att komma överens om andra arrangemang för deltagande. Nu gäller detta alternativ endast företag med färre än 5 anställda.

Från och med nyåret kommer dessutom arbetsmiljökommittéer att inrättas i företag med fler än 30 anställda. Tidigare krävdes detta för företag med fler än 50 anställda. En arbetsmiljönämnd bör även inrättas i företag med 10 till 30 anställda om någon av företagets parter så kräver.

Artiklarna 6-1 och 7-1 i arbetsmiljölagen ändras. Dessutom ändras art. 3-7 i förordningen om organisation, ledning och deltagande på ett sådant sätt att det överensstämmer med art. 7-1 lagen.

Se artikeln om att fler företag behöver ha skyddsombud och arbetsmiljönämnder

Frågor och svar om föreskriftsförslag för skyddsombud

Se lagstiftningsbeslutet som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Säkerhetsinspektörens uppgifter ändras från 1 januari 2024

Skyddsombudets ansvar för att tillvarata de anställdas intressen i arbetsmiljöfrågor kommer från och med årsskiftet även att omfatta kontraktsanställda och fristående uppdragstagare som är närstående till verksamheten.

Det förtydligas också att skyddsombudet ska säkerställa arbetstagarnas psykosociala arbetsmiljö.

Artikel 6-2 i arbetsmiljölagen ändras.

Se nyheterna som beskriver förändringar i säkerhetstjänstemäns uppgifter

Se lagstiftningsbeslutet som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Anställda som arbetar i koncernföretag får större rättigheter

Rättigheterna stärks inom fem områden:

1. Information och diskussion: En ny skyldighet ålades moderbolaget i koncernen att upprätta ramar för samarbete, information och diskussion inom koncernen. Kravet gäller koncerner med företag som regelbundet sysselsätter minst 50 anställda.
2. Företrädesrätt till ny anställning efter uppsägning: I dagsläget har anställda som sagts upp på grund av förhållanden på företaget företrädesrätt till ny anställning i företaget. Från och med nyår förlängs denna företrädesrätt när arbetsgivaren ingår i koncernen. Företrädesrätten kommer då att gälla alla bolag inom koncernen. Förändringen utökar anställningsskyddet i den meningen att permitteringar i ett företag i koncernen även påverkar möjligheten att anställa nyanställda på andra håll i koncernen.
3. Skyldighet att informera om förmånsrätt: Vid uppsägning är arbetsgivaren skyldig att informera om företrädesrätt både i det egna bolaget och i andra bolag i koncernen. Arbetsgivaren ska även fastställa vilka företag som ingår i koncernen vid uppsägningen.
4. Skyldighet att föreslå annat lämpligt grupparbete: Arbetsmiljölagen innehåller i dag en bestämmelse som anger att vid uppsägning på grund av aktivitetsnedsättning eller rationaliseringsverksamhet är uppsägningen inte sakligt motiverad om arbetsgivaren har att erbjuda arbetstagarna ett annat lämpligt arbete i företaget. Från och med nyår blir det så att om arbetsgivaren tillhör en koncern blir uppsägningen inte sakligt motiverad om ett annat lämpligt arbete kan erbjudas i andra företag ur koncernen.
5. Förtydligande av företaget mot vilket kravet riktas: Från och med nyår föreskrivs i arbetsmiljölagen att vid en arbetstagares tvist om gruppföreträdesrätt ska begäran om förhandling riktas mot det företag som innehar den givna befattningen, kräver förhand.

Artiklarna 8-4, 14-2, 14-3, 15-4, 15-7 och 17-3 i arbetsmiljölagen ändras.

Se lagstiftningsbeslutet som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Utökad diskussionsskyldighet

Diskussionsplikten utvidgas från och med nyår till arbetsgivarens användning av fristående entreprenörer och köp av tjänster från andra företagare som påverkar bemanningen.

Arbetsgivaren har hittills varit tvungen att diskutera med förtroendemän minst en gång om året användning av deltidsarbete, vikariat, andrahandsuthyrning, fristående entreprenörer och köp av tjänster från andra företag som påverkar bemanningen. Diskussionen ska bland annat innehålla: grunder, omfattning och konsekvenser för arbetsmiljön.

Diskussionsskyldigheten har utvidgats även när någon av parterna, förtroendemän eller arbetsgivaren så kräver.

Se lagstiftningsbeslutet som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Nya krav i offentlig upphandling

Vid inköp av bygg- och anläggningsarbeten krävs att affärsverken har avtal som förpliktar leverantörer och underentreprenörer att ge anställda vissa löne- och arbetsvillkor. Från och med nyår kommer det att ske flera förändringar i regelverket om ersättning och arbetsvillkor vid offentlig upphandling. Bland annat kommer det att finnas krav på att offentlig upphandling ska innehålla avtalsvillkor gällande:

• obligatorisk tjänstepension
• HMS kort
• språkkunskaper och informationsskyldighet

Bestämmelsen om ersättning och arbetsvillkor vid offentlig upphandling ändras i 5 §

Se nyheter om den nya DFØ-handledaren för avtalsbevakning

Se ändringsförordningen som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Skärpta språkkrav på byggarbetsplatser

Det kommer nya krav inom byggbranschen vad gäller språkkunskaper och informationsskyldighet. Byggreglerna från nyår föreskrev att all skriftlig dokumentation som används i eller rör verken ska finnas tillgänglig så att informationen tydligt kan förstås av personen.

För att säkerställa att bristande kommunikation inte utgör en säkerhetsrisk måste alla som arbetar på en bygg- eller byggarbetsplats också kunna förstå informationen som kommuniceras. Utgångspunkten är att minst en person i ett enskilt arbetslag ska kunna förstå och kommunicera på norska eller engelska, samt på ett språk som alla andra i arbetslaget kan. Detta följer av remissprotokollet om förändringen.

Art. ändras. 19 å byggreglerna.

Se nyheter om nya språk- och informationskrav inom byggandet

Se ändringsförordningen som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Rekryteringsföretag ska godkännas

Från och med nyår kommer ett nytt godkännandesystem för HR-företag att införas. Tidigare fanns endast ett krav på registrering av arbetsförmedlingar.

Från den 1 januari 2024 måste alla företag med anställda i Norge ansöka om godkännande från det norska arbeidstilsynet. Endast rekryteringsföretag med ett sådant tillstånd kan lagligt anställa arbetstagare.

Denna "förordning om rekryteringsföretag" ändras härmed till "förordningen om rekryteringsföretag".

Läs också: Rekryteringsföretag i Norge måste inhämta tillstånd från det norska arbeidstilsynet

Skyddet mot sexuella trakasserier ska stärkas

Från och med den 1 januari kommer det i arbetsmiljölagen att anges att skyddet mot trakasserier ska gälla även för sexuella trakasserier.

Arbetsmiljölagen säger i dag att anställda inte kan utsättas för trakasserier eller annat olämpligt beteende. Även om det inte råder någon tvekan om att nuvarande lagstiftning även omfattar sexuella trakasserier, skulle ett förtydligande kunna hjälpa företag att ägna mer uppmärksamhet åt förebyggande åtgärder mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Ändring av artikel 4-3 i arbetsmiljölagen.

Se nyheter om ändringar i lagar om sexuella trakasserier

Se lagstiftningsbeslutet som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Rätt till tillsvidareanställning efter tre års vikariat

Från och med nyår har varje person som har arbetat i företaget tillfälligt i mer än tre år rätt till tillsvidareanställning.

Tidigare krävde lagstiftningen tre eller fyra års tidsbegränsade anställningar beroende på vikariatet. Efter förändringen spelar det ingen roll vad grunden för tidsbegränsad anställning blir. Efter tre års tidsbegränsad anställning har arbetstagaren fortfarande rätt att bli tillsvidareanställd.

14-9 § i arbetsmiljölagen ändras.

Se lagstiftningsbeslutet som beskriver regeländringen (lovdata.no)

Tillgången till dispens för användning av ej godkänd lyftutrustning för personlyft kommer att upphöra

Som en generell regel ska lyft av arbetare ske med utrustning som är godkänd för detta ändamål. Den norska yrkesinspektionen har hittills haft som praxis att bevilja dispensansökningar för användning av ej godkänd utrustning för att utföra arbeten som ingår i företagens dagliga verksamhet. Denna praxis kommer att upphöra under det nya året.

Därför får arbetsutrustning som inte är avsedd att lyfta människor endast användas under vissa förhållanden eller i nödsituationer. Från och med nyår anger förordningstexten att nödlyft endast får utföras när "lyftet innebär liten fara, är kortvarigt och avser enkla uppgifter".

Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra

Källa: Norska Arbeidstilsynet

Läs också: Økokrim deltog i en aktion mot husdjurssmuggling