invånarundersökningar om e-hälsa 2023 (helsedirektoratet.no) utförd av det norska hälsodirektoratet visar att nästan 6 av 10 norska invånare är nöjda med digitala hälsotjänster i Norge.

En stor ökning av digital kontakt. eHälsoundersökning 2023

Dessutom ökade antalet norska invånare som hade digital kontakt med vården förra året från en tredjedel 2019 till hela 57 procent förra året.

– Det är bra siffror som visar att digitaliseringen av vår sjukvård går åt rätt håll. Utan digitalisering har vi inte samma sjukvård i landet om tio år, säger vård- och omsorgsminister Ingvild Kjerkol.

– Vi är därför helt beroende av att folket i Norge litar på digitala hälsotjänster och använder dem i allt högre grad. Denna enkät ger inspiration till fortsatt arbete.

Hastighet under pandemin

Sedan 2019 har norrmännas uppfattning om användningen av digitala hälsotjänster kartlagts.

Antalet personer i Norge som haft digital kontakt med sjukvården ökade under pandemin och fortsatte att öka 2022–2023 trots att pandemin gått över.

– Det är särskilt värt att notera att personer som använder digitala hälsotjänster för första gången ofta använder dem tre, fyra eller fler gånger om året. Det tyder på en lägre tröskel för att använda sådana tjänster efter att ha fått erfarenhet av dem, säger Kjerkol.

Läs också: Toxiner i barnmat kan ha orsakat matförgiftning

Investeringar i digitala tjänster. Digitaliseringen av vården är på rätt väg

I årets statsbudget ingår starten av en sexårsbudget investeringar i digitala hälsotjänster fastställdes till 1,25 miljarder norska kronor.

Satsningen ska bland annat stärka patienters möjlighet att aktivt delta i sin egen behandlingsplan, men också säkerställa att specialister får tillgång till den information de behöver – när de behöver den.

– Den här studien visar att andelen personer som vill ha tillgång till fler digitala hälsotjänster har ökat från 30 procent. år 2022 upp till 35 procent år 2023. Samtidigt har många högre förväntningar på vad vi ska leverera och hur snabbt. Jag tycker att det är väldigt bra att medborgarna driver på en större digitalisering av sjukvården, säger Kjerkol.

Vilka digitala hälsotjänster saknar människor?

De som svarade att de ville ha tillgång till fler digitala hälsotjänster (totalt 35 %) fick också frågan om vad de ville ha tillgång till.

Av dessa svarande:

7 av 10 personer säger att de vill ha tillgång till resultaten av blodprov, laboratorietester, radiologi och röntgen.
7 av 10 svarade att de ville ha tillgång till journaler från sin primärvårdsläkare
6 av 10 svarade att de ville ha en överblick över sin egen information, såsom mediciner, remisser och behandlingsplaner
6 av 10 svarade att de ville ha tillgång till möjligheten att boka/avboka ett möte
5 av 10 svarade att de ville ha en högre grad av digital kommunikation, som säker och enkel chatt

Regeringen svarar på utmaningar

– Det är intressant att se vad folk letar efter och det är en bra guide för oss när vi utformar policy. När det gäller att öka tillgången till forskningsresultat arbetar vi för fullt för att underlätta detta genom initiativet Patientens testresultat – säger Kjerkol.

Patienttestresultat de ger både professionella och medborgare insikt i laboratorie- och röntgentestresultat, oavsett vem som beställt testet eller var det utfördes.

– Patienter ska inte upprepa sin sjukdomshistoria och specialister måste ha tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt. Tack vare detta får patienterna ett bra möte med vår gemensamma sjukvård och specialister får de verktyg de behöver.

Patientens läkemedelslista i Bergen har varit en stor framgång, vilket innebär att både patienten och all medicinsk personal som förväntas övervaka honom har samma, uppdaterade lista över de mediciner patienten tar. Jag kan inte vänta tills den här lösningen implementeras även i kommunerna som gränsar till Bergen, säger Kjerkol.

Litar folk på digitala hälsotjänster?

Undersökningen visar att människor är mycket säkra på att deras hälsoinformation är säker.

  • Nästan 3 av 4 (72 %) svarade att de var säkra på att information om deras hälsa var tillgänglig för den medicinska personal som de fick vård av.
  • 7 av 10 personer säger att de är säkra på att deras hälsoinformation är säker och inte tillgänglig för obehöriga.
  • 2 av 3 personer är säkra på att deras hälsoinformation är korrekt och skyddad mot olämplig ändring och radering.

Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra

Källa: regjeringen, Foto: pixabay

Läs också: Norska Utbildningsdirektoratet vill ta bort mobiltelefoner från klassrummen