- Letar du efter professionella redovisningstjänster?
- Telefon: 0047 93982173
- Service på polska
- Rabatter till nya kunder
- Topnor www.topnor.no
Wilanów-palatset. Sedan 2004 har Norge betalat över 59 miljarder NOK för EES-avtalet, medlen har bland annat använts till renovering av historiska byggnader i Polen.
Nu pågår nya svåra förhandlingar med EU om priset på EES-avtalet.
Wilanów-palatset är imponerande stort. Barockslottet var den polske kungen Jan III:s sommarslott. Med hjälp av norska pengar genomgick slottet en renovering.
Sedan 2004 har Polen tagit emot över 19 miljarder NOK i EES-medel.
Det är pengarna Norge betalar till EU för att delta på den inre marknaden i Europa. Polen får mest pengar av alla länder som har rätt att få pengar.
– Turister kommer för att se Polens historia. Tack vare EES-medlen har vi tagit det första steget, säger Maciej Balaz, intendent för Wilanów-museet.
Han ritar, berättar och visar slottet och trädgården. Under åren har slottet renoverats, både med medel från Norge och polska budgetar. Trädgården runt slottet är mycket populär på kvällen på grund av de många ljusskulpturerna.
Wilanów-palatset fick totalt över 38 från Norge miljoner NOK, med start 2007. Pengarna är ett exempel på vad den så kallade "EES-kvoten" går till. Listan över vart pengarna tar vägen i Polen är lång. Det finns projekt inom områdena konst, kultur, rättvisa och utbildning.
Enorm investering
I Wilanówpalatset användes pengarna till att bygga bl.a. en paviljong för förvaring av originalskulpturer. Fasaden på slottet är rikt dekorerad med skulpturer. Kopior hänger i slottet för att inte utsätta originalen för förstörelse.
– Den reparerades många gånger som ett resultat av destruktiva processer – säger Eryk Bunsch och visar en av de ursprungliga kvinnliga skulpturerna.
En förutsättning för Wilanów och andra mottagare av pengar från EES är samarbete med Norge. Museet deltar bland annat i ett projekt om kulturarv för nya generationer som leds av NTNU.
Norge omförhandlar priset på EES-avtalet med EU. Sedan 1994 har Norge hjälpt till att utjämna ekonomiska och sociala skillnader i EU.
Sedan 2004 har Norge gett stöd på två sätt. Det norska programmet och det gemensamma programmet med Island och Liechtenstein, inklusive EES-medel. Norge betalar det mesta av EES-medlen, hela 98 procent. Resten betalas av EES-partnerna Island och Liechtenstein. Norges bidrag har ökat markant under åren.
Mellan 2004 och 2009 betalade Norge drygt 13 miljarder norska kronor
2009-2014 nummer ta ökade till över 18 miljarder norska kronor
I år 2014-2021 ökade totalen till 28 miljarder.
EES-avtalet ger Norge tillträde till EU:s inre marknad på lika villkor med företag från EU:s medlemsstater.
Det ger norrmän rätt att arbeta, studera och bo i andra EU-länder.
EES-avtalet innebär att Norge måste acceptera EU:s lagar och förordningar om vi inte lägger in veto mot det. Norge har hittills aldrig utövat sin reservationsrätt mot något EU-direktiv.
EES-pengar går inte bara till renovering av slott. De kommer att jämna ut sociala och ekonomiska skillnader i 15 EU-länder, alla i Östeuropa utom Portugal. Polen får nästan en tredjedel av EES-medlen, cirka 8,5 miljarder NOK under den aktuella perioden.
”Norska pengar är en fond som verkligen hjälper oss. Tack vare dem kan vi uppnå mycket. Vi vill använda pengarna på bästa sätt, säger Waldemar Buda, statssekreterare vid ministeriet för utveckling och regionalpolitik i Polen.
– Stoppade stödet till Polen
Både Norge och EU har minskat stödet till projekt som ligger i så kallade HBT-fria zoner. Ett 100-tal kommuner, län och regioner har uttalat sig mot den så kallade "HBT-ideologin". Uttalandena är symboliska, men de tjänar bland annat till att stoppa duman. Undantaget är norskt stöd till civilsamhället, organisationer som till exempel arbetar för rättssäkerhet.
– Det är en väldigt problematisk situation. Det är ett initiativ från små kommuner. Det är inget som definieras i lag, det är snarare ett uttalande. Förutom de här deklarationerna händer ingenting i dessa kommuner, vilket gör att hbt-personer inte diskrimineras, säger statssekreterare Buda.
Förhandlingar om det nya avtalet
Svåra förhandlingar med EU om ett nytt avtal om EES-fonder väntas. EU behöver bland annat pengar för att täppa till det budgetgap som Storbritannien lämnat.
Norge har redan utsett en förhandlingsdelegation ledd av den norska EU-ambassadören i Bryssel. Flera partier, däribland Centerpartiet och SF, kritiserar EES-avtalet. Efter Brexit enades båda sidor om att undersöka alternativ till EES.
Förhandlingar med EU inleds under våren eller hösten. Detta bestäms av situationen för den allestädes närvarande pandemin. Mycket tyder på att pengar kommer att avsättas till klimatåtgärder i större utsträckning. LO och NHO skriver i en gemensam skrivelse till regeringen att större delen av EES-medlen bör avsättas till projekt som bidrar till en rättvis omstrukturering under den gröna omställningsperioden.
På Wilanów-museet vill de ha nya pengar från Norge och lämnar gärna in sina förslag i en mer klimatvänlig riktning.
