Bedömningen av myndigheternas hantering av coronapandemin är överlag god.
Efter ett år av pandemin är Norge bland de länder med lägst dödlighet i Europa och minst drabbat ekonomiskt. I en svår situation för landet anpassade sig myndigheterna snabbt och fattade beslut som avgjorde hur krisen utvecklades. Samtidigt kunde inte myndigheterna lyckas om befolkningen inte stödde smittskyddsåtgärder.
Myndigheterna som helhet hanterade pandemin väl, men utredningen avslöjade också ogynnsamma förhållanden
– Enligt utskottets bedömning har myndigheterna som helhet hanterat pandemin väl, men utredningen har också visat på ogynnsamma förhållanden, framför allt när det gäller krisberedskap, säger Coronakommissionens chef Stener Kvinnsland.
Korrekt avstängning den 12 mars 2020 men under tidspress var det större än nödvändigt.
När insatsåtgärderna genomfördes i mars förra året fanns det liten kunskap om effekten av smittskyddsåtgärder och stor osäkerhet om smittspridning. Utredningen anser att rätt beslut fattades snarare än att vänta på mer kunskap. Det införda åtgärdspaketet var dåligt undersökt och dåligt förberett.
– Redan i mitten av februari sa det norska hälsodirektoratet att det kunde betraktas som ingripande åtgärder. Ändå var inga andra departement inblandade och vi finner inget som tyder på att de sociala konsekvenserna av åtgärderna utreddes innan stängningen, säger Stener Kvinnsland
Stängningen den 12 mars 2020 satte press på premiärministern och hälso- och omsorgsministeriet. FHI höll tillbaka och rekommenderade inte lika invasiva åtgärder. Det norska hälsodirektoratet fattade ett formellt beslut den 12 mars.
Regeringen saknade en plan för att stoppa importinfektioner hösten 2020
Att skapa undantag för affärsresenärer från utlandet var särskilt viktigt för smittskyddet i landet.
- Regeringen har gjort regler för människor affärsresenärer utan bra kontrollsystem, säger Kvinnsland.
Systemet där affärsresenärer kan testa sig själva var ett alternativ till karantän. Dessutom ansvarade arbetsgivarna för smittskyddsåtgärder och levnadsförhållanden som uppfyllde karantänkraven. Kommunerna var överväldigade av ansvaret att övervaka efterlevnaden av kraven. När regeringen införde strängare gränskontroller i slutet av 2020 skapade den inget verktyg för att genomföra dem. Registreringar av gränspassering skedde i början med penna och papper.
Rollfördelningen mellan de olika organen är oklar, men aktörerna samarbetade bra
– Ansvarsfördelningen mellan Hälso- och välfärdsdepartementet, Norges Helsedirektorat och FHI verkar oklart under hantera pandeminsäger Kevinsland.
Hälso- och välfärdsdepartementet har anförtrott det norska Helsedirektoratet rollen att samordna hälsosektorns insatser, men har själv genomfört en betydande samordning. FHI har gått utanför rollen som kunskapsförmedlare. Det norska hälsodirektoratet kunde inte fullgöra sin roll som smittskyddsmyndighet. Trots sina oklara roller fungerade de tre skådespelarna bra tillsammans. Regeringen uppmärksammade kommunerna för lite. Kommunerna fick mycket större uppgifter under pandemin än de kunde vara beredda på.
Regeringen var inte beredd. Det var känt att det var stor sannolikhet att utrustningen skulle vara svår att få tag på
"Regeringen visste att pandemin var en nationell kris, vilket den med största sannolikhet var. Det är ett stort misslyckande att han inte var förberedd när covid-19-pandemin slog till, säger Kvinnsland.
Även om smittskyddslagen ger möjlighet att stänga av en stor del av befolkningen är regeringen inte beredd att vidta sådana åtgärder: vi hittar inga scenarier, planer eller övningar. I den första fasen av pandemin var det en kritisk brist på utrustning för smittskydd.
"Regeringen visste att det var stor sannolikhet att utrustningen skulle vara svår att få tag på. Men när covid-19 kom till Norge var lagren tomma, säger Kvinnsland.
2015 fastställdes det att det kan finnas en global brist på smittskyddsutrustning. Regeringen planerade dock att köpa utrustning på världsmarknaden på vanligt sätt.
Vad innehåller den omfattande rapporten från coronavirus-pandemikommissionen (Koronakommisjonen)?
– Vi har 17 nyckelbudskap och 60 läropunkter och rekommendationer i rapporten, säger Kvinnsland. Kommitténs resultat, bedömningar, slutsatser och rekommendationer sammanfattas i början av rapportens kapitel.
Kommissionen inrättades genom kungligt dekret den 24 april 2020 för att titta på och lära av covid-19-utbrottet i Norge. Utskottet leddes av professor emeritus Stener Kvinnsland.
