Återigen hölls val (skolevalg) i norska skolor. Skolvalsorganisationssystemet har funnits sedan 1989. Sedan dess har skolval hållits vartannat år i samband med de ordinarie valen.
Skolevalg är en del av demokratiundervisningen i norska skolor. Skolval, skoldebatter och vallokaler ska ge eleverna upplevelsen av att vara en aktiv medborgare i en demokrati. Eleverna behöver träna kritiskt tänkande, lära sig att hantera meningsskiljaktigheter och respektera meningsskiljaktigheter.
Läs också: Miljontals för att öka heltidsanställningen
Detta är en viktig del av utbildningen
- Skolval är en viktig del av att utbilda elever om demokrati i skolan. Tack vare skolvalen har eleverna möjlighet att ta del av politiska diskussioner, lära sig om politiska trender och lägga sina egna röster. Det här är viktigare än själva resultatet, säger filialdirektör Bjørn Lescher-Nuland på Utbildningsdirektoratet.
391 skolor sökte till årets skolval. Nästan 140 000 elever röstade och valdeltagandet var 76,3 procent.
– Jag är glad att så många skolor använder skolvalen som en arena för att öka elevernas kunskaper om demokrati. Här kan de träna kritiskt tänkande, lära sig hantera meningsskiljaktigheter och respektera meningsskiljaktigheter, säger Lescher-Nuland.
Skolval hölls i form av valurnomröstningar, i likhet med vanliga val.
Elevvalsundersökning - data om ungas attityder
Efter valet kan eleverna delta i en skolvalsenkät. Studien ger insikt i norska ungdomars attityder till politik och samhälle.
– Det här är unik data som görs tillgänglig för alla i anonymiserad form. Skolorna kan därför själva använda dessa uppgifter i sina läroplaner, säger chefen för avdelningen Vigdis N. Kvalheim i Sikt.
På så sätt kan eleverna pröva på att vara forskare och jämföra sina egna resultat och svar med andra skolors. Dessutom kan de jämföra sina svar med resultatet av en valundersökning som omfattar hela befolkningen.
Här är resultatet av skolvalet 2023.
FrP växer från 8,1 % 2019 till 19,5 % i år och har därmed störst ökning av alla partier, med 11,4 procentenheter. procent
Från Høyres 21,9 %, en ökning med 8,9 procentenheter.
Ap tappar 9,5 procentenheter från 26,5 % till 17 % och är det parti som tappar flest röster jämfört med skolvalet 2019.
MDG har också ett stort fall, från 10,9 % till 3,8 %. Rødt går också tillbaka från 5% till 2,7%. Detsamma gäller Sp som ökar från 8,1 % till 6,0 %.
Även Venstres tappar en del röster, men med en nedgång på endast 0,7 procentenheter ligger deras andel ganska stabilt på 9,4%.
Av de partier vars stöd ökar med Høyre och FrP, SV är upp 1,3 procentenheter från 9,8 % till 11,1 %. KrF steg också något, från 2,3% till 2,8%.
Hur vuxna väljare kommer att rösta kommer att bli snart, för den 11 september.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra.
Källa: Sikt
Läs också: Adam Bodnar – akademisk lärare, social aktivist. Besök i Norge.
