Elisabeth Rødland studerade partikelutsläpp från vägar och trafik och förbättrade metoden för att analysera mängden mikroplast. Resultaten visar att det finns ett tydligt samband mellan föroreningar och hastighetsgränser.
- Letar du efter professionella redovisningstjänster?
- Telefon: 0047 93982173
- Service på polska
- Rabatter till nya kunder
- Topnor www.topnor.no
Vägföroreningar är ett allvarligt miljöproblem på många håll idag. Partiklar från trafiken förorenar klimat, luft, mark och vatten.
– När det gäller vägföroreningar brukar vi prata om höga koncentrationer av partiklar, som mineralpartiklar och mikro- och nanopartiklar från slitage på bildäck och vägytor, förklarar doktorand Elisabeth Rødland.
Läs också: Norge och EU är överens om att stärka energisamarbetet
Under de senaste åren har forskningsintresset för däck- och vägslitagepartiklar ökat markant på grund av ett ökat intresse för mikro- och nanoplast. Det beror på att bildäck och vissa typer av vägytor innehåller syntetiskt gummi. Vägmarkeringar innehåller också olika typer av plast och partiklar skaver från markeringarna vägytor är en källa till mikroplast från vägen.
Beräkning av mikroplast från vägar och trafik
I sin doktorsavhandling förbättrade Rødland analysmetoden för att mäta mängden mikroplast från vägar och trafik.
– Huvudfokus låg på slitagepartiklar från bildäck och det svarta klibbiga organiska materialet som bildar limmet i asfalten, den så kallade polymermodifierade bitumenen.
Hon mätte också mängden slipande partiklar och bitumen i snön längs vägarna i Oslo och Bærum, samt i olika delar av Smestadtunneln i Oslo. Man testade också vattnet från tunnlarspolningen och jorden i dikena längs vägarna.
En ny och förbättrad metod
Rødlands nya metoder ger bättre resultat än andra metoder och innehåller även asfaltmikroplast, vilket tidigare inte var möjligt. Resultaten visar också att snön nära vägen innehåller mycket höga koncentrationer av både bildäckspartiklar och bitumen jämfört med andra snöstudier och jämfört med vägavrinning och tunneltvättvatten.
– Det tyder på att det är viktigt att tillhandahålla bra lösningar för kommunala snödeponier och snöförvaring, särskilt nära vattendrag, för att förhindra att dessa mikroplaster sprids ut i miljön, säger han.
Sakta ner nära känslig natur?
Resultaten visade också att den högre koncentrationen av partiklar i bildäck och asfalt tydligt var relaterad till de ökande hastighetsgränserna på vägar, samt hastighetsbegränsningar på grund av trafikvolymen.
– Att sänka hastighetsgränserna i tätorter och nära känslig natur kan därför vara ett verktyg för att förhindra spridning av dessa typer av mikroplaster.
Fynden vid Smestadtunneln visade att de högsta koncentrationerna av plastpartiklar samlades nära tunnelns väggar. Detta visar att det är viktigt att ha bra rutiner för att samla upp vägdamm inne i tunnlar innan man tvättar tunnlar och dränerar vatten efter tvätt. Vid Smestadstunneln mätte hon även halter i både det förorenade tvättvattnet och det renade tvättvattnet efter att ha varit i reningsbassängen i 21 dagar.
Resultaten visar att rengöringen behöll cirka 60 % av partiklarna. Doktorsavhandlingen visar att ytterligare forskning bör bedrivas kring olika typer av städning för att hitta optimala städlösningar även för trafikmikroplast.
Läs också: Röda mattan för cyklister i Drammen
Rødland undersökte också om vägsalt kunde vara en potentiell källa till mikroplast från vägar.
– Det är sant att det finns mikroplaster i vägsalt, säger Rødland.
”Men mängden mikroplast från vägsalt jämfört med bildäck, asfalt och asfaltmarkeringar är försumbar.
Torsdagen den 25 augusti försvarar Elisabeth Rødland sin doktorsavhandling "Mikroplastpartiklar från vägar och trafik - förekomst och koncentrationer i miljön". Provföreläsning och disputation är öppna för alla intresserade.
Källa: NMBU
Läs och lär dig mer: Hur många straffpoäng har du på ditt norska körkort?
