I dagsläget är skolpersonalen osäker på när det är acceptabelt att fysiskt ingripa med eleverna. För första gången föreslår departementet att detta regleras i lagen.
– Norska skolor ska vara en plats där barn och unga kan utvecklas i en trygg gemenskap. Klassrumslärare måste vara säkra på vad de kan göra när det uppstår situationer där eleverna riskerar att skada sig själva eller andra, säger utbildningsminister Tonje Brenna.
Den nuvarande skollagen innehåller inga föreskrifter ang när en personal kan ingripa fysiskt, även om det finns fall där skolpersonal använder fysiskt våld. Detta har skapat osäkerhet och det har funnits flera krav på reglering av frågan. Därför föreslår utbildningsdepartementet nya bestämmelser i lagen om skolväsendet och lagen om icke-offentliga skolor.
"Vi föreslår lagstiftning som tillåter skolpersonal att fysiskt ingripa med elever för att förhindra personskador eller betydande egendomsskador", säger Brenna.
Därutöver föreslås bestämmelser om förebyggande och dokumentation samt anmälningsskyldighet om fysiskt ingripande krävs.
Läs också: Kolla hur din pension kommer att se ut
Det ska stärka rättssäkerheten för anställda och studenter
Reglerna säger att om man ingriper fysiskt ska det vara lämpligt att förebygga eller begränsa skadan. Dessutom måste sättet du ingriper på vara så kortlivat och skonsamt som möjligt. Till exempel kan en lärare hindra elever från att bryta ett slagsmål, men greppet bör inte vara starkare eller hålla längre än nödvändigt för att förhindra skador. Varje form av fysiskt våld mot barn som är straffbart är straffbart.
Tydligare regler ensamma kommer inte att lösa problemet med störande beteende i skolan. Men lagstiftningen kommer att vara en del av lösningen då den kommer att stärka rättssäkerheten för studenter och personal i situationer där fysiska ingrepp behövs, säger Brenna.
Skolorna måste arbeta för att förebygga situationer
Skolorna har redan en skyldighet att förebyggande samarbeta med skolsamhället. Men eftersom fysiskt ingripande mot elever är invasivt anser utbildningsdepartementet att det bör införas en separat regel om förebyggande.
Därför föreslår departementet ett krav på att kommunen och poviatrådet ska bevaka det kontinuerliga och systematiska arbetet i skolan, så att sådana situationer inte uppstår.
God förebyggande verksamhet kräver av skolan god kunskap om eleverna och deras erfarenheter från skolans vardag.
”Fysisk intervention borde vara en sista utväg, och jag tror inte att någon lärare skulle vilja vara i den situationen. Nu måste skoladministratören arbeta ännu mer systematiskt förebyggande, säger Brenna.
Det finns redan flera åtgärder som kan hjälpa skolor att skapa en trygg och god skolmiljö. Det norska Utbildningsdirektoratet har också fått i uppdrag att utvärdera vilka kompetenser skolor behöver förbättra på detta område. Elevernas skolmiljö och teamet kring elever är också en viktig del i arbetet med den regeringsinitierade stortingsbetänkandet om åk 5-10.
Dokumentation viktig för studenters och anställdas rättssäkerhet
Det föreslår också departementet skolan dokumenterade fall av våldsanvändning fysisk, kortfattad beskrivning av situationen och elevens synvinkel.
– Dokumentation är viktigt för studenters och anställdas rättssäkerhet. Samtidigt kan dokumentationskraven inte vara för tidskrävande i praktiken, säger Brenna.
Departementet menar att journalerna ska innehålla tillräckligt med information för att rektor eller verkställande direktör, elevens föräldrar och kommunen eller landstinget ska förstå vad som hänt och hur fysiskt våld använts mot eleven.
Dessutom ska den som fysiskt ingriper med en elev anmäla det till rektor. Rektor är skyldig att informera elevens föräldrar. Vid återkommande eller särskilt allvarliga situationer bör kommun- eller kommunfullmäktige underrättas.
Fler tips kommer snart
Det går inte att lösa alla enskilda fall i en lagtext. Reglerna måste därför ge utrymme för vissa skönsmässiga bedömningar. Ministeriet ska se till att det utarbetas vägledningsmaterial om föreskrifterna och därmed sammanhängande frågor.
– Jag är mån om att rektorer ska ha tid och hjälp att arbeta bra med sin personal för att genomföra detta på ett bra sätt. Dessutom ska vi titta på hur regelverket fungerar i praktiken och vi är öppna för förändringar över tid, säger Brenna.
Förslaget har redan rådfrågats. Om bestämmelserna om fysisk styrka antas av Stortinget kan de träda i kraft samtidigt med utkastet till den nya skollagen, som planerat den 1 augusti 2024.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra. Tack.
Källa: regjeringen
Läs också: En stor skala av olaglig reklam för kosmetiska ingrepp har upptäckts
