– De här resultaten oroar mig. Demokratin är under press i många länder, inklusive Norge. Att förbereda eleverna att delta i demokratin är ett av skolans viktigaste samhällsuppdrag, säger utbildningsminister Kari Nessa Nordtun och tillägger:

– Bland annat får dagens ungdomar tyvärr sina nyheter till stor del via media styrda av algoritmer, snarare än via media styrda av redaktörer. Det ställer nya krav på skolan.

Den internationella ICCS-studien mäter hur väl elever i nian är förberedda för att aktivt delta i samhället, som att rösta eller uttrycka sina åsikter i debatter i samhället.

Studien visar att norska 14-åringar fortfarande kan mer om demokrati och medborgarskap än genomsnittsstudenten i andra länder. Dock för första gången Norska resultat är svagare. Norge såg den största nedgången av de 15 länder som också deltog i den tidigare undersökningen. Andelen elever som når resultat på låg kunskapsnivå ökar klart.

– Vi har stora ambitioner när det gäller elevers lärande. Tyvärr visar många studier att bland annat läsförmågan har försämrats de senaste åren. Den här studien om demokrati är ytterligare en pil som pekar i fel riktning och vi måste ta den på allvar, säger Nordtun.

Sociala medier blir en allt viktigare arena för konsumtion

Dagens unga växer upp i ett samhälle där tekniken har gjort sociala medier och informationsflödet helt annorlunda än det var för bara några år sedan. Forskare som ansvarar för ICCS-rapporten visar att sociala medier blir en allt viktigare arena för ungas nyhetskonsumtion. De pekar också på att en del av nedgången i kunskap bland norska elever mellan 2016 och 2022 beror på försvagad motivation för prov och skola.

– Det kan finnas många anledningar till att elevernas motivation förändras. En viktig fråga är om skolan är tillräckligt väl anpassad till de sociala förändringar som skett de senaste åren med utvecklingen av sociala medier och de aktiviteter som eleverna nu är intresserade av, säger Morten Rosenkvist från Utbildningsdirektoratet.

Låg kunskap om demokrati kan bland annat göra att unga lättare blir offer för manipulation genom till exempel falska nyheter.

– Det är ännu viktigare än tidigare att skolan bidrar till att eleverna får balanserad information. Det är avgörande att falska nyheter och antidemokratiska åsikter möts med forskningsbaserad kunskap och kritiskt tänkande. Vi har en lång väg att gå och har initierat en rad åtgärder för att stärka förståelsen för demokrati, säger Nordtun.

Hösten 2020 fick skolan nya läroplaner och demokrati och medborgarskap är nu ett av tre tvärvetenskapliga ämnen.

– Jag tycker att det här är ett viktigt steg som ännu inte fått full effekt, säger Nordtun.

Dessutom tilldelade regeringen nyligen ytterligare pengar till TENK, som skapar utbildningsprogram för skolor om propaganda och falsk information. De undervisar i kurser och föreläsningar för skolor över hela landet om källkritik och kritiskt tänkande.

– Vi har också tillsatt en kommitté som ska titta närmare på användningen av skärmar i skolan och ge råd om åtgärder. Vi vet sedan tidigare att skärmar påverkar barns läsförmåga och koncentration, vilket i sin tur är viktigt för att lära sig om demokrati, säger Nordtun.

Stort förtroende för politiska institutioner, varandra och media

Studien visar att norska 14-åringar har högt förtroende för politiska institutioner, varandra och media. Förtroendet har ökat markant sedan 2016. Norska studenter sticker därför ut från huvudtrenden i de flesta andra ICCS-länder, där förtroendet generellt har minskat.

– I en gemensam skola möts elever med olika bakgrund i samma klasser. Jag tror att detta är styrkan i vårt samhälle. Ömsesidigt förtroende minskar skillnaderna mellan oss, och skolan ger barn och ungdomar lika möjligheter till gemenskap och utveckling, säger Nordtun.

I Norge och Sverige uppger den högsta andelen elever att de är involverade i beslutsprocesser om hur skolan sköts.

Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra

Källa: regjeringen

Läs också: Nu kan du reservera ditt PESEL-nummer