.
Matpriserna stiger två gånger om året. Här är allt du behöver veta om den mycket omtalade "prishöjningen". Att gå till mataffären väntas bli mycket dyrare den 1 februari. Men varför blir det? Hur mycket dyrare blir vår korg egentligen?
Nedan följer nio frågor och svar om de aviserade höjningarna av livsmedelspriserna:
1. Vad händer den 1 februari?
Den anpassar priserna som livsmedelsbutiker måste betala till leverantörer, det vill säga de som producerar mat. Tine, Nortura och Orkla är exempel på stora leverantörer av norska dagligvaror. Leverantörer justerar sina priser två gånger om året. De andra "prishoppen" kommer att ske den 1 juli.
2. Vem bestämmer priserna?
Enligt Mette Hanekamhaug, kommunikationsdirektör på Livsmedelsleverantörernas förening (DLF), bestämmer kedjor som Kiwi, Rema 1000 och Coop när förhandlingar ska ske.
3. Vad brukar hända med hyllpriserna i februari och juli?
När kedjorna måste betala mer innebär det att de måste höja priset för kunderna för att inte tappa lönsamhet.
Pristillväxtstatistik från Statistiska centralbyrån visar att priserna på mat och dryck alltid går upp i februari och juli. Förra året, jämfört med föregående månad, ökade de med 4,5 procent. i februari och med 7,6 procent. i juli.
4. Vad avgör hur mycket priserna kommer att öka nu?
Prisökningen, som sker den 1 februari, är resultatet av förhandlingar som kedjorna och leverantörerna förde på kvällen förra året. Dessa förhandlingar kallas "höstjakt".
– Förhandlingarna bygger på de prisavtal som leverantörerna tillkännagav i oktober, säger Hanekamhaug.
Detta baseras i regel på ökade kostnader för leverantörer under tiden efter föregående prisjustering.
5. Hur mycket kommer priserna att öka nu?
Av konkurrensskäl kan ingen av spelarna säga exakt det.
”Vi vet med säkerhet att det har rapporterats om extraordinära kostnadsökningar för leverantörer. Om kedjor fick 5-10 procent högre inköpspriser måste det innebära prisökningar för kunderna, säger NHH-professor Øystein Foros.
”Dessutom finns det tecken på att julpriskriget har varit särskilt hårt i år. Kedjorna hade med andra ord lägre marginaler än vanligt.
6. Vad betyder det för matpriserna resten av vintern, våren – och i år?
Det är inte ovanligt att priserna skjuter i höjden dagarna efter 1 februari och 1 juli. Men efter några veckor är det enligt Foros normalt att priserna börjar falla igen.
”När mat- och dryckpriserna steg med 7,6 % i juli förra året var det naturligt att anta att språnget den 1 juli skulle bli mycket större.
Under månaderna fram till efterföljande pristoppar är det vanligt att prisökningarna sjunker till följd av hård konkurrens mellan kedjorna. Förra hösten sjönk priserna i augusti, oktober, november och december.
7. Förhandlar leverantörer och kedjor endast inköpspriser?
Nej, under "höstjakten" planerar man också hur samarbetet ska se ut under det kommande året. De förhandlar om utbud, kampanjer, gemensam marknadsföring och andra sätt att främja säljfrämjande åtgärder, säger Hanekamhaug på DLF.
Enligt livsmedelsexperten Erik Fagerlid har i denna del av kedjan och leverantörer ett gemensamt intresse.
– Tanken är att så många konsumenter som möjligt ska gå till någon av butikskedjorna och köpa en av leverantörens produkter.
Förhandlingarna kan till exempel innefatta att Kiwi lyfter fram Pepsi Max i ett visst antal TV-reklam under året.
