Arbetslösa kan bli av med arbetslöshetsersättningen om de lämnade sitt arbete eller blev uppsagda på grund av omständigheter som var deras fel. De kan också förlora sina förmåner om de bryter mot de aktivitetskrav som NAV ställer.
Regeringen skärpte sin politik två gånger. Först 2016, då de förlängde perioden utan a-kassa från 8 till 12 veckor, och 2021, då de förlängde den till 18 veckor.
I denna analys har NAV-forskaren Kristine von Simson och hennes kollega Johannes Sørbø främst tittat på effekterna av de förändringar som infördes 2016 och ser inte om förändringarna fick den effekt som politikerna förväntade sig.
– Vi fann att hårdare sanktioner inte fick färre att lämna sina jobb eller avvisa jobberbjudanden. Samtidigt ser vi att de ekonomiska konsekvenserna för de som straffas kan bli allvarligare, säger von Simson.
Läs också: Det borde vara lättare att hitta en praktikplats
Sanktioner för dem som själva lämnat sina jobb
Under 2014-2019 påfördes totalt 85 12. sanktioner. Det betyder att cirka 69 procent av alla som fick a-kassa förlorade dem under en period. Den i särklass vanligaste situationen var att få sanktioner som gällde personer som lämnade sina jobb på egen hand - 2016 % av sådana personer. Före 8 var tiden utan arbetslöshetsersättning 2016 veckor och efter 12 - XNUMX veckor.
– Du kan också bli av med din a-kassa under en period om du inte uppfyller de aktivitetskrav som NAV ställer. Till exempel om du vägrar delta i en arbetsmarknadssatsning, tackar nej till ett jobberbjudande eller vägrar att delta i ett möte med NAV. Närmare en tredjedel av de som sanktionerades förlorade a-kassa på grund av det, säger von Simson.
Målet var att göra det svårare att säga upp sig från en tjänst och tacka nej till jobberbjudanden
Ett av målen med att införa hårdare sanktioner var att göra det svårare att säga upp sig från en tjänst och tacka nej till jobberbjudanden. NAV-forskare ser dock ingen nedgång i procenten människor som laddar ner arbetslöshetsersättningen som fick påföljd i detta avseende efter förändringen 2016. Antalet utdömda sanktioner minskade, men även arbetslösheten sjönk och därmed antalet personer som fick a-kassa. Andelen arbetslösa som fick straff var på samma nivå 2019 som 2015.
– Det kan finnas olika anledningar till att vi inte ser en tydlig nedgång i användningen av sanktioner. Många människor kanske inte vet att du har blivit disciplinerad för att du lämnat ditt jobb, så detta kommer inte att påverka ditt beslut att göra det. Det kan också hända att man blir så missnöjd med sin position att man ändå bestämmer sig för att säga upp sig, säger von Simson.
Sanktioner är mer benägna att drabba ungdomar, invandrare och män
Påföljder utdöms främst mot unga under 35 år, både för att de lämnar arbetet och för att de bryter mot kraven på yrkesverksamhet. Vi ser också att invandrare och män är klart överrepresenterade bland dem som får sanktioner för brott mot kraven ang aktiviteter.
– Att unga straffas oftare än äldre kan hänga ihop med att de är nya på arbetsmarknaden. De kan också vara mer benägna att göra arbete de inte tycker om. Unga människor byter också jobb oftare än äldre arbetstagare. Dessutom prioriteras både unga och invandrare i arbetsmarknadspolitiken och är därför mer benägna att uppfylla kraven på arbetskraftsdeltagande, säger forskaren Kristine von Simson.
Tidigare forskning
Forskning från andra länder visar att det periodiska bortfallet av arbetslöshetsersättning till följd av sanktioner gör att arbetslösa snabbare kommer i arbete. Samtidigt innebär det att de kan ta ett jobb som är mindre anpassat till deras kvalifikationer, vilket gör att vi får en mindre effektiv arbetsmarknad. Många kan också bli av med jobbet igen, börja få andra förmåner eller få hälsoproblem. Det är därför inte säkert att den totala effekten blir positiv.
– Vår analys visar att de åtstramningar som infördes 2016 inte resulterade i att färre lämnade sina jobb eller tackade nej till jobberbjudanden. Konsekvenserna för den berörda personen blir dock större då denne nu förlorar a-kassa under en längre period. Studier gjorda i andra länder visar också att det kan leda till en sämre effektivitet på arbetsmarknaden, säger Kristine von Simson.
Gilla oss på Facebook och dela vårt inlägg med andra
Källa: NAV
Läs också: Historien om norsk olja på 5 minuter
