Under de senaste 13 åren har Norge haft en högre sjukfrånvaro än Sverige och Nederländerna

I artikeln jämförs sjukfrånvaro i Norge, Sverige, Danmark, Finland, Island, Storbritannien och Nederländerna som en uppföljning av en tidigare SSB-publikation. Sjukfrånvaro definieras här som frånvaro från arbetet på minst en vecka på grund av egna hälsoproblem och baseras på svar från personer som intervjuats i Arbetskraftsundersökningen. Det betyder inte nödvändigtvis att det inte finns någon motivering från läkarens sida eller att det ges personen är officiellt sjukförklarad i enlighet med lagstiftningen i ditt land.

Artikeln består av tre huvuddelar. I den första delen av artikeln ska vi undersöka om skillnaden i sjukfrånvaro mellan länder kan förklaras av skillnader i storleken på grupper som är i arbete och som är särskilt utsatta för sjukdom. I den andra delen ska vi titta på var de som arbetar och som blir sjuka hamnar i olika sektorer:

• Fortsätter de sitt arbete efter sjukdom?
• Är de fullt kapabla och arbetar fortfarande i sin position?
• Blir de arbetslösa eller socialbidragstagare efter sjukdomen?

Slutligen tittar vi närmare på vad som hände i Nederländerna när de ändrades regler ang sjukfrånvaro.

Olika egenskaper hos människor som arbetar och människor som inte arbetar

Det finns två huvudorsaker till sjukfrånvaro I Norge skiljer sig från sjukfrånvaro i våra grannländer: egenskaperna hos dem som arbetar och karaktärsdragen hos dem som inte arbetar. Vi måste titta på dem separat för att inte förvirra effekterna, vad de har på sig sjukskriven.

Ett specifikt exempel på det första är att vissa grupper av arbetare (funktionshindrade människor och personer med fysiskt arbete) har statistiskt högre sjukfrånvaro än andra. Om Norwegia har fler funktionshindrade i arbete än våra grannländer kan detta bidra till att förklara högre sjukfrånvaro.

I båda dessa exempel skulle det troligtvis dra fel slutsatser om folkhälsa och offentliga utgifter om du bara tittar på sjukfrånvaron, eftersom du i det första fallet är hemma istället för att arbeta (i fallet med allvarlig sjukdom), och i det andra fallet återhämtar han sig inte, men sjunker i sjukfrånvarostatistiken på grund av förlust av jobb

Norge hade högst sjukfrånvaro mellan 2006 och 2017

Innan vi går in på resonemanget är det värt att ta en titt på de långa raderna sjukskriven. Figur 1 visar frånvaronivåer i de sju länder vi är intresserade av, för alla 34 år för vilka vi har jämförbara data, från studien arbetskraften. Norge (lättare linje) har den högsta andelen jämfört med andra länder (mörka linjer) sedan 2006. Vi ser också att nivån på Norge den var relativt konstant under hela perioden, medan den fluktuerade kraftigt i Nederländerna och Sverige. Anledningen till att Norge för närvarande är högre än Sverige och Nederländerna är med andra ord inte att antalet frånvaro i Norge har ökat avsevärt, men minskade i dessa två länder. Jämförelse med Danmark, Finland, Island och Storbritannien visar en annan bild, eftersom dessa länder har ganska lika frånvaronivåer under hela perioden, där Norge har varit högre än dem under hela perioden.

Ålder, inte arbetstid, har betydelse för sjukfrånvaron

Som presenterades i inledningen, den faktiska sammansättningen av arbetsstyrkan har en direkt inverkan till den genomsnittliga arbetslösheten i detta land. Vi kan se att ålder, funktionsnedsättning och typ av yrke spelar en viktig roll för hur ofta människor blir sjuka på grund av sin egen hälsosituation, vilket framgår av figur 2. Figuren visar också att arbetstimmar och om han är anställd eller egenföretagare. medarbetaren spelar en mindre roll. Därför fokuserar vi på de variabler som vi ser här, de mest relevanta i artikeln.

Som jämförelse finns det flera funktionshindrade i Norge som kan dra tillbaka sjukfrånvaro

Nästa steg är att undersöka hur de länder vi jämför med i den här artikeln avslöjar dessa förklaringsvariabler för sjukfrånvaro: ålder, funktionsnedsättning, yrkestyp och kön. Har vi så mycket äldre eller funktionshindrade arbetar i Sverige, och är det här förklaringen ligger till vår högre sjukfrånvaro?

I figur 3 ser vi att det finns en viss skillnad mellan länderna i åldersfördelningen av den arbetande befolkningen. Fler seniorer arbetar i Norge än i Danmark, Finland, Nederländerna och Storbritannien, medan det för äldre arbetstagare är praktiskt taget likadant i Sverige. Vissa högre sjukfrånvaro i Norge är därför troligen en konsekvens av åldern på de som arbetar. Men eftersom åldersskillnaden är liten finns det ingen tydlig förklaring här

Dessutom ser vi i figur 4 att det inte finns några större skillnader i andelen kvinnor bland arbetande. Norge (lättare linje) har faktiskt en liten andel människor i groupie yrkesarbetare som har högst frånvaro i figur 2 (städare, stödpersonal etc.), så det finns ingen rimlig förklaring heller.

Vi såg i figur 2 att funktionshinder har stor inverkan på sjukfrånvaron. Det vore därför rimligt att anta en hög frånvarotal sjukdom i Norge hängde samman med att många funktionshindrade arbetar, jämfört med andra länder. Figur 4 visar att detta antagande är oklart. Bland de länder där vi har data (Danmark, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Norge) integrerar Norge personer med funktionsnedsättning sämst i professionellt liv. Detta kan därför inte förklara varför Norge har en högre sjukfrånvaro än jämförelseländer. Vi har ingen anledning att anta att denna skillnad beror på att andra länder borde ha fler funktionshindrade än Norge som helhet. Arrangemang angående jämförelsen mellan Norge och Sverige stöds av annan forskning.

Arbetslös på grund av hälsoproblem

Som nämnts i inledningen, sjukfrånvaro kommer att påverka även på de som inte jobbar. Här tittar vi på vilka länder som är mer benägna att förlora ditt jobb om du är sjuk under en längre tid och därmed "hjälper till" att minska den genomsnittliga sjukfrånvaron utan att räkna med sjukfrånvaron.

"Arbetslös" kan betyda två grupper i en arbetskraftsundersökning: antingen arbetslös eller avgående. Figur 5 visar resultaten för båda grupperna.

En hypotes är att eftersom Norge har mycket fler sjukskrivna och i andra länder är det fler som de förlorade sina jobb eller har slutat sitt jobb på grund av sjukdom och då är arbetslös eller utanför arbetszonen.

I figur 5 kan vi se att Norge vid en första anblick ligger på samma nivå som andra länder för arbetslösa som lämnat sitt tidigare jobb på grund av hälsoproblem. Det är dock fler arbetslösa i andra länder (2017 menade Danmark denna artikel, vilket är 35 % fler arbetslösa än i Norge). Det betyder att även om andelen arbetslösa på grund av hälsoproblem är densamma så är det en större andel av befolkningen i andra länder som förlorat sina jobb på grund av att de insjuknat.

Vidare ser vi i figur 5 att Norge tydligen har den högsta andelen personer utanför arbetskraften som slutat arbeta på grund av hälsoproblem (och därför står utanför sjukdomsstatistiken). Som ett resultat bidrar detta till att minska sjukfrånvaron i Norge, eftersom dessa personer inte räknas med i statistiken rörande sjukfrånvaro, och vi har fler av dem än i jämförande länder. Vi kan anta att detta fynd är relaterat till fyndet i fig. 3, där vi såg att det finns mer äldre människorsom arbetar i Norge än i de flesta jämförbara länder. Ju äldre du är när du slutar arbeta, desto större är chansen att du slutar arbeta på grund av hälsoproblem.

Fler seniorer på jobbet, men färre arbetare i fysiskt krävande jobb

Sammanfattningsvis visar det sig att Norge har högre sjukfrånvaro än andra länder. De två troliga förklaringarna är att de sysselsatta i Norge är något äldre (och därför mer benägna att ha hälsoproblem och sjukfrånvaro) och att det i jämförelseländerna finns något som är mer benäget att bli arbetslös när någon blir arbetslös (och så räknas inte med i frånvaro på grund av sjukdom). MED andra sidan vi hittade ingen förklaring till upptäckten att sjukfrånvaron i Norge är högre än i jämförelseländerna på grund av yrkessammansättningen, balansen mellan män och kvinnor i arbetslivet eller att Norge integrerar fler funktionshindrade i arbetet än vad som görs i ett annat land, eftersom diskuteras i avsnittet i figur 4.

Arbetslösheten i Nederländerna har ökat på grund av minskningen av antalet fall

Ett annat förhållningssätt till problemet, snarare än direkta jämförelser, är att titta på vad som händer när de introduceras ändringar i bestämmelserna om sjukskrivning. Nederländerna är ett intressant land att titta på eftersom det har genomgått omfattande reformer och har haft en hög fluktuation i sjukfrånvaron, vilket figur 6 visar.

Nederländerna genomförde en stor reform 2002. "Portwokterforbetterven" Wet Verbetering Poortwachter. Huvudpoängen med reformen är att företagsläkare sköter utskrivningen sjukskriven samt att arbetsgivaren ansvarar för att betala sjuklön samt för uppföljnings- och integrationsverksamhet med personer som sagts upp på grund av sjukdom.

När vi tittar på perioden direkt efter reformen visar det sig att antalet personer som är närvarande på jobbet - dvs arbetar men inte sjuka – förblir praktiskt taget oförändrad, antalet sjuka minskar och antalet arbetslösa ökar. Antalet personer utanför arbetskraften på grund av hälsoproblem är fortsatt stabilt.

Här ser vi förklaringen igen skillnad i antal mellan Norge och andra länder. Även om den växande arbetslösheten som dök upp efter brottet på den sk Dot-com-bubblan gör det svårt att dra en bestämd slutsats, men denna figur visar att arbetslösheten är det mycket högre och inkluderar sannolikt många personer som räknas som frånvarande.

Norsk sjukfrånvaro kan inte förklaras med vare sig mätmetoden eller de anställdas egenskaper

Sammantaget finns det inget om arbetsstyrkans sammansättning som talar för att Norge totalt sett borde ha högre sjukfrånvaro än de länder vi har sett i denna artikel. Vi har några äldre seniorer i arbete (som höjer snittet), men också färre i fysiskt krävande jobb och färre funktionshindrade i arbete (som sänker snittet). Det har vi ingen anledning att dra slutsatsen dessa resultat är resultatet av själva studiens struktur, eftersom alla EU- och EES-länder verkar under samma definitioner.

Däremot ser vi att det finns betydande skillnader i systemen förmåner sjukfrånvaro, och arbetslösheten i Nederländerna ökade i takt med att sjukfrånvaron minskade. Det är därför rimligt att anta att flera personer övergått till försäkring den olycka arbetslöshet i andra länder. Faktum är att arbetslöshetssiffrorna i de länder vi tittar på finns där högre än i Norge det mesta av tiden vi analyserar stöder denna slutsats.

Den troliga orsaken till högre sjukfrånvaro i Norge är med andra ord att du som sjuk i Norge får betalt sjukpenning, medan du i andra länder är mer benägen att bli arbetslös när du blir sjuk.

Översättning från ssb.no